Regeringen, Vårpropositionen och oppositionen mitt i Finanskrisen

Det ekonomiska läget är "mycket allvarligt", enligt finansminister Anders Borg. Världsekonomin är inne i en djup lågkonjunktur som vi inte haft sedan depressionen på 1930-talet. I lågkonjunkturen heter arbetslinjen ”aktiv” arbetsmarknadspolitik, sade finansministern när han inledde riksdagens ekonomiska debatt om vårpropositionen. Enligt finansministern satsar nu regeringen mer på aktiv arbetsmarknadspolitik än något annat EU-land. Det handlar om plus 50 miljarder kronor de närmaste åren. Syftet är att se till att arbetslösheten inte "biter sig fast" och att människor inte fastnar i utanförskap.

Borg framhöll att krisen är global, att 90 procent av världsekonomin befinner sig i recession. Det går i ett sådant läge inte att lyfta Sverige ur krisen. Vi är kanske det mest utrikeshandelsberoende landet i världen, vilket gör vårt land sårbart. Finanskrisen har sin upprinnelse i krisen på de internationella finansiella marknaderna som sedan även drabbat det svenska finansiella systemet. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att säkerställa att kredit-givningen i samhället börjar fungera mer normalt. Fungerar nämligen inte kreditgivningen lamslås samhällsekonomin.

En viktig utgångspunkt har varit att säkra skattebetalarnas intressen genom att säkerställa att statens långsiktiga kostnader för åtgärderna mot finanssektorn hålls låga och att statens insatser under den akuta krisen så långt det är möjligt återfås. Jämfört med prognosen i budget propositionen för 2009 har statens skatteintäkter reviderats ned med 94 miljarder kronor 2009, vilket motsvarar drygt 3 procent av BNP 2009. För 2010-2011 har skatteintäkterna reviderats ned med 125 resp 133 miljarder kronor, vilket är mer än 4 procent av BNP för resp år. De takbegränsade utgifterna har ökat med 23 miljarder kronor 2009 och för 2010 – 2011 bedöms utgifterna bli cirka 20 resp 22 miljarder kronor högre. Stats-budgeten för 2009 har totalt reviderats ned med över 600 miljarder kronor för perioden 2009 – 2011.

Regeringens prioriteringar blir nu att värna de offentliga finanserna, att värna kärnan i välfärden, dämpa nedgången och se till att arbetslösheten inte biter sig fast, enligt Borg. Det kan inte utesluta att det kan behövas en ökning av statens inkomster, det vill säga skatteökningar, men Borg framhöll att det inte är aktuellt just nu.

Enligt regeringens vårproposition ökas praktikplatserna för korttidsarbetslösa med 20 000 i år och med ytterligare 7 000 under 2010, till 42 000 totalt. Antalet platser i jobb- och utvecklingsgaranti och i jobbgaranti för ungdomar ökas med 26 000 i år och med ytterligare 72 000 platser 2010, till totalt 175 000. Om två år, 2011, väntas omkring en kvarts miljon personer omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, en tredubbling jämfört med 2008.

På anslaget för ersättning till arbetslösa och till aktivitetsstöd ökar regeringen på anslaget med drygt tio miljarder för i år och med 781 miljoner på anslaget för lönegaranti. Kommunerna får 7 miljarder kronor extra nästa år. Regeringen konstaterar att trycket på de offentliga finanserna är hårt och svängningen från ett stort överskott förra året till ett stort behov av att låna pengar i år är dramatisk. Huvudpunkterna är alltså en kraftig ökning av bidragen till kommunerna och till arbetsmarknadspolitiken.

S blocket kritiserar regeringen för att klassklyftorna ökar i Sverige och efterlyser en mer genomtänkt strategi i finanskrisen. TCO:s ordförande Sture Nordh anser att en lågbudgetprofil präglar arbetsmarknadssatsningarna i vårpropositionen. TCO efterlyser mer av allt, som bättre åtgärder, mer krispengar och en förstärkt a-kassa. Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, tycker att regeringen faller in i bidragstänkande med förslagen i vårpropositionen. Företagarförbundet anser att regeringen satsar för lite på att rädda de jobb som fortfarande finns och för mycket på arbetsmarknadsåtgärder och hade helst av allt önskat en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna.

Finansministern kritiserar oppositionens politik. En fundamentalt splittrad opposition som vill sätta fart på sedelpressarna. Alltid mer, aldrig nog och aldrig ansvar sade Borg och menade att oppositionens politik undergräver förtroendet för svensk ekonomi. Det finns inga pengar för stora, varaktiga och kostsamma reformer. Regeringen tvingas skjuta till pengar på flera områden i tilläggsbudgeten. Sveriges avgift till EU kommer att också att kosta närmare 4 miljarder mer än vad regeringen trodde i höstas.