Bättre skolmat en viktig politisk fråga

Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten barn 2003 visar att de flesta barn äter både frukost, lunch och middag. Barnen får också i sig tillräckligt av de flesta vitaminer och mineraler. Men det visar också sig att barnen äter för lite frukt och grönsaker och får i sig mer mättat fett, socker och salt än rekommenderat. Ungefär en femtedel av barnen i Livsmedelsverkets undersökning är överviktiga eller feta, men de flesta barn behöver inte äta mindre mat - utan bättre.

Bra mat i förskolan och skolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och motsvarar barnens och elevernas behov. Maten skall kunna ätas i en trevlig miljö - inte bara lunchen, utan också när t.ex. frukost och mellanmål erbjuds i en kafeteria. Detta innebär bland annat att: krav ställs på näringsinnehåll och smaklighet - förluster i näringsinnehåll och smaklighet blir mindre ju kortare tid som går mellan tillagning och servering, måltidsmiljön är trevlig med välfungerande lokaler och organisation samt att törstiga barn har tillgång till vatten - inte bara på toaletterna.