Höstbudgeten 2008 – fördelar och nackdelar

Den som anklagar Alliansregeringen för att inte hushålla med våra skattepengar talar osanning. Istället har man kanske hållit lite väl hårt om pengarna. Med facit i hand skall vi dock vara tacksamma för detta särskilt nu när vi är hotade av en global ekonomisk kris och allt snabbare går in i en lågkonjunktur. Regeringens jobblinje med skattesänkningar i tre steg gynnar väldigt många människor som gör rätt för sig genom hårt arbete. Det tråkiga är att årets Höstbudget gynnar höginkomsttagarna. När de som redan har det sämst får det än sämre är något fel. För mig är detta Moderat-politik som än en gång fått ett alltför starkt inflytande i Alliansregeringens politik.

När förlorarna i budgeten är sjukskrivna, pensionärer, studenter och arbetslösa gör det mig väldigt upprörd som Kristdemokratisk politiker. Att sedan drygt 500 000 står utan arbetslöshetsförsäkring är en skandal. Den orimligt höga höjningen av fackavgifterna var mycket ogenomtänkt. Här tappade vi många väljare helt i onödan. Alltför många impopulära beslut skadar Alliansregeringens möjligheter att bli omvald som t.ex. att deltidsarbetslösa bara kan fylla upp med a-kassa i 75 dagar. Detta drabbar främst kvinnor. Jag är istället för en mer rättvis fördelning av våra skattepengar. Det är inte värdigt att alltfler människor tvingas leva på socialbidrag efter att t.ex. blivit utan a-kassa.

Vi måste satsa mer på vuxenutbildning i framtiden speciellt då yrkesutbildningar av olika slag i samråd med näringslivet. Det är därför med tacksamhet jag kan konstatera att Alliansregeringen i sin höstbudget tillför 1,8 miljarder kronor de kommande 3 åren till yrkesutbildning (de mesta går till Komvux) och 350 miljoner satsas på lärlingsplatser 2009 – 2011.

Det retar mig däremot att en mycket stor grupp av pensionärer med pensioner mellan 12 500 – 28 400 bara fick 68 kronor mer per månad. Här har vi en stor grupp väljare som växer ständigt och håller på att bli en maktfaktor i Sverige. Man kan undra i vilken låda Alliansregeringen gömt sin valstrategi. Vi Kristdemokrater är för de äldre och för ett mer rättvist samhälle, där man satsar på socialbudgeten, där vi ser människan som behöver hjälp på olika sätt. Människor måste få bättre hjälp till utbildning och arbete helt enkelt - till nya möjligheter. Vi Kristdemokrater talar i ord om att hjälpa människor att få sin röst hörd. Låt oss gå vidare till handling. Vi måste bli tuffare i kommande Alliansförhandlingar. En kraftig satsning på socialpolitiken är ett måste Om vi vill vinna valet och då blir talet om att vi ser den ”lilla” människan mer trovärdigt.

När man sedan förflyttar blicken från rikspolitiken till Gävle blir man minst sagt lika upprörd. Där har Socialdemokraterna lyckas lägga ner Härbärget för de hemlösa, Gävle beroendecenter – GBC för missbrukarna och nu senast drar man ner på pengar till barn med ADHD-diagnos. Socialdemokraterna ligger 20 miljoner back i socialbudgeten och pengar finns inte för att hjälpa de som har de sämst ställt. Man har inte heller pengar i tillräckligt hög grad för våra barn och ungdomar.

Men när det gäller kulturella satsningar finns det hur mycket pengar som helst. I Kommunfullmäktige kan man i samma sammanträde säga nej till 500 000 kr för att behålla härbärget till dom hemlösa för att en timme senare säga jag till en ansökan om att Gävle skall försöka bli kulturhuvudstad 2014. Då finns det plötsligt 5,5 miljoner under tre år. För någon dag sedan tog kommunstyrelsen beslutet att satsa 100 miljoner kronor Om Gävle blir utsedd till kulturhuvudstad 2014. Man kan ju undra vad vanligt folk tänker om detta? Ett specialkonto på kommunstyrelsen säger nog inte så mycket för den vanliga Gävlebon.

Att sedan oppositionen ställer sig bakom majoritetens förslag är sorgligt. Speciellt borde det gälla oss Kristdemokrater som inte borde prioritera på det sättet. Vi har lovat våra väljare att stå på de svagas sida och det är ju våra gemensamma skattepengar oavsett om pengarna har tagits från ett specialkonto eller inte. Bättre fördelningspolitik är ett måste både i rikspolitiken och i lokalpolitiken annars är vi inte trovärdiga.