Rätten att bo kvar hemma har blivit ett tvång

Det har blivit allt svårare att få äldreomsorg. Under 1980-talet fick de äldre kämpa för sin rätt att få bo kvar hemma. Tjugo år senare är problemet det motsatta. Nu tvingas många äldre bo kvar hemma mot sin vilja. Ensamhet och isolering plågar många äldre. Dessutom finns allvarliga brister i det medicinska omhändertagandet. De äldre måste därför garanteras ett anpassat boende. Kristdemokraterna anser att en boendegaranti inom äldreomsorgen ska införas. Det säger Maria Larsson, Kristdemokraternas förste vice partiordförande, med anledning av Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen. Socialdemokraterna utlovade i valrörelsen 2002 att 10 000 nya platser i äldreomsorgen skulle byggas. Resultatet är 13 500 färre platser. Så ser ett politiskt löftesbrott ut. Den socialdemokratiska regeringens politik leder också till att omsorgen om de äldre vältras över på anhöriga. Att vårda en anhörig är för de flesta en självklarhet. Men det är orimligt att lägga ett allt större omsorgsansvar på de anhöriga utan stöd, hjälp och resurser. Nu avviserar socialdemokraterna en ny handlingsplan för äldreomsorgen precis som inför valet 1998, men den gamla gav inga förbättringar, varför skulle den nya göra det kan man fråga sig?

Dagläget är tydligt. De äldre och sjuka har fått det allt sämre de senaste 10 åren. Kristdemokraterna anser att den som uppnått en viss ålder ska vara garanterad plats på anpassat boende (antingen särskilt boende eller "gemenskapsboende"). En lämplig ålder är då man räknas som "äldre äldre", dvs. 85 år. Boendegarantin skulle öka tryggheten och få till följd att trycket på äldreboenden minskar. De allra flesta äldre vill bo kvar hemma så länge de kan - det viktiga är vetskapen om att när man behöver hjälpen så får man den.