Förändring av gymnasieskolans 17 program

När jag först läste pressmeddelandet den 2 febr 2006, att regeringen hade fattat beslut om nya mål för gymnasieskolans 17 program väcktes mitt intresse. Jag är givetvis positiv till en tydligare koppling mellan de yrkesförberedande programmen och arbetslivet och en stark integrering av de teoretiska ämnena och yrkesämnena. Skolan måste samverka bättre mot näringslivets olika branscher. Ja, det kan man ju fråga sig varför man inte insett tidigare? Nu skall man ge gymnasieprogrammet en tydligare identitet och öka integreringen mellan kärnämnena och yrkesämnena redan från årskurs 1.

I slutet av utbildningen skall kurserna vara än mer specialiserade. Svenskan och matematiken får ett ökat utrymme med 50 poäng. Inom naturvetenskaps-programmet förstärks matematiken med 50 poäng jämfört med i dag inom två av de tre inriktningarna. Utrymmet för val av kurser minskar då skolverket nu ska beskriva vilka kombinationer av valbara kurser som ger en viss specialisering. Allt detta förbättrar skolan, javisst. Frågan är om det räcker? Sverige har halkat efter i skolfrågorna de sista 10 åren. Kärnämnena har drabbats hårdast. Sedan har man urholkat undervisningen i religionkunskap och hade även på förslag att ta bort ämnet Geografi, men i geografiämnet tvingas skol-ministern Ibrahim Baylan backa. Förändringarna skall gälla från den 1 juli 2007 och grundar sig på riksdagens beslut om gymnasiereformen "Kunskap och kvalité - elva steg för utveckling av gymnasieskolan."

Ja, en hel del av detta är bra. Det tråkiga är att skolfrågorna har varit så eftersatta under många år att gymnasiereformen troligen inte räcker för att höja upp Sverige till en rimlig konkurrensnivå inom EU. 2005-10-12 skrev jag en inter-pellation till Gävle kommunfullmäktige som i dagarna varit upp till debatt. En av de ledande socialdemokraterna gav ett första utlåtande innan debatten i fullmäktige: "då forskning och vårt eget utredande visat att de ungdomar, som inte erhåller ett fullständigt avgångsbetyg från gymnasieskolan löper stor risk att inte vinna inträde på arbetsmarknaden." verkade samtidigt i fullmäktige förvånad över att Kristdemokraternas representant tar upp att det inte är acceptabelt att 22 - 27 % av gymnasieeleverna misslyckas med att fullborda sina yrkesinriktade gymnasieprogram. Det finns verkligen anledning för oppositionen att reagera. Det tycks som om de ledande socialdemokraterna tolererar att unga människor slåss ut från arbetsmarknaden innan de ens kommit in på den. Är det då konstigt att oppositionen reagerar? Knappast, eller hur?