Planeten Jorden står inför en miljökatastrof

Koldioxidhalten i atmosfären har förmodligen inte varit så hög som nu, på cirka 20 miljoner år. Nivåerna har de senaste hundra tusen åren legat mellan 180 ppm (parts per million) och 280 ppm. I dagsläget uppgår de till cirka 380 ppm och ökar med drygt 1 ppm per år. De så kallade växthusgaserna lägger sig som ett lock över jorden. Värmen hindras från att gå ut i rymden, vilket ökar jordens medeltemperatur. 1990-talet var troligen det varmaste decenniet på tusen år. Värmen gör att trädgränsen flyttas norrut, att många platser inte längre får någon snö, samt att glaciärerna smälter. De så kallade permafrosten kring Arktis krymper. Flora och fauna förändras.
Klimatförändringarna har tidigare berott på naturliga skeden i solens eller jordaxelns lutning. Jordens klimat växlar mellan kalla och varma perioder. De naturliga variationerna har ändrats mycket långsamt. De flesta forskare är överens om att något drastiskt håller på att hända, på grund av de växthusgaser människan medverkat till under industrialismens århundrade – en ökning med 30 %, vilket lett till att jordens medeltemperatur stigit med 0,7 grader. Medeltemperaturen kan höjas med fem grader under 2000-talet – att jämföra med den senaste istidens temperatursänkning då det var fem till tio grader kallare än nu.

Miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där människan ingår i ett nära samspel med naturen utan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och miljöpolitik kan inte avgränsas till någon specifik sektor utan måste inkluderas i beslutsunderlaget inom alla politikområden. Kristdemokraterna vill att det internationella arbetet med att motverka klimatförändringar intensifieras. Att kännbara sanktioner införs för de länder som inte lever upp till sina åtaganden om minskningar av växthusgaser. Att EU:s handelssystem med utsläppsrätter uppgraderas till att omfatta fler länder, fler sektorer och fler växthusgaser. Kristdemokraterna vill att det införs utsläpps-licenser som avgör hur mycket miljöfarliga utsläpp som totalt får göras på jorden.

Full storm kring A-kassan !

Det stormar för fullt kring regeringens förslag att förändra a-kassereglerna från årsskiftet. Fackliga företrädare kallar förslaget för ett hafsverk. Arbetsmarknads-ministern Sven Otto Littorin gick i måndags till försvar i Aftonbladet. Han förklarade där att den nya politiken totalt kommer att ge mer i plånboken än den nuvarande, vilket blir fallet när inkomstskatten sänks från 1 januari 2007. De som har låga och normala löner kommer att få större skattesänkningar jämfört med dem som har höga löner. De som idag har löner mellan 16 600 – 24 800 kr kommer att få en skattesänkning på mellan 600 – 880 kr/ mån. Det blir då pengar över även om det blir en a-kassehöjning med 300 kr/ mån.

Man kan alltså få en felaktig bild om man inte ser till helheten. Regeringens förslag bygger på tre ben; det måste bli lönsamt att arbeta, det måste bli billigare och enklare att anställa och matchningen mellan lediga platser och arbetssökande måste fungera bättre. De största vinnarna är de som får jobb istället för bidrag. Regeringen räknar med att sysselsättningen kommer att öka med 140 000 personer under de närmaste två åren.

Fakta – A-kasseregler. Ersättning lämnas under högst 300 dagar. De som har försörjningsansvar kan få ersättning i 450 dagar. Den högsta nivån i dagpenning blir 680 kr. Under de första 200 dagarnas arbetslöshet utbetalas 80 % av inkomsten, därefter 70 %. Efter de 300 dagarna inträder jobb- och utvecklingsgarantin då ersättningen blir 65 %. Den högsta ersättningsnivån blir 18 700 kronor. Den som söker ersättning från a-kassan måste under en ramtid av 12 månader ha jobbat minst sex månader och minst 80 timmar per kalendermånad.