Sunday, July 29, 2007

Regeringen har nästan lyckas halvera ungdomsarbetslösheten

Arbetslösheten bland ungdomar under 20 år har nästan halverats på ett år. I juni i fjol var 67 000 ungdomar i åldrarna 16 - 19 år arbetslösa, enligt Statistiska centralbyrån. Under samma månad i år var antalet arbetslösa 38 000. Totalt sett har arbetslösheten minskat med 64 000 personer till 233 000. Det motsvarar en andel på 4,9 procent av arbetskraften, jämfört med 6,3 procent för ett år sedan.

Tuesday, July 17, 2007

Kristdemokraterna liberaliserar sin människosyn.

Det är bara att konstatera att Kristdemokratiska partiet som jag själv både tjänar och är medlem i har liberaliserat sin människosyn. Att kvinnan bestämmer själv över sin kropp låter modernt, men det ofödda barnet är också en individ – en person som man måste ta hänsyn till. KD:s medicin-etiska handlingsprogram tycker jag själv klart deklarerar just detta. Det jag skriver nedan är inget angrepp på partiet. Jag vill givetvis hålla ihop det parti som jag tjänar, men det måste vara högt i taket. Vi måste våga tala även om känsliga saker även i det offentliga rummet.

När Danmarks förre KD-ledare, Jann Sjursen nu lämnar partiet så poängterar han just detta att Kristdemokraterna för fram en förändrad människosyn, där man inte längre utgår från det ofödda barnets situation utan enbart från kvinnans perspektiv. Detta får etiska konsekvenser även i dödshjälpfrågan säger Sjursen i Världen idag den 13 juli 2007.

På Kristdemokraternas riksting hade en rad motioner inlämnats i abortfrågan. Samtliga av dessa avslogs. Motionärerna fick även höra att dom inte såg till partiets bästa, vilket förvånar mig oerhört. Givetvis skall ett parti behandla sina motionärer med största respekt och på ett seriöst sätt behandla själva sakfrågan. Det är rimligt att sänka den övre abortgränsen till EU – nivå, dvs. till 12:e veckan. Just detta hade jag själv motionerat om till KD:s riksting. Varför skall Sverige utmärka sig i EU med Europas mest liberala abortlag? Tidigt i debatten fick EU skulden i abortfrågan, sedan nedsvärtades de som ville bevara de värdekonservativa grundvärderingarna – i detta fall ”livets okränkbarhet” och på rikstinget såg motionärerna som sagt inte till partiets bästa. Det bästa hade nog varit om Göran Hägglund hade kastat den socialdemokratiska utredningen i papperskorgen, där den hörde hemma så hade vi kunnat undvika den smärtsamma situation som vi nu befinner oss i. Många av KD:s kärnväljare är både chockade och ledsna över den uppkomna situationen.

Alf Svensson skrev i boken "I Tiden - från motvind till uppvindar", Samhällsgemenskaps förlag tryckt 1984 följande:

"Jag har personligen aldrig gillat att behöva gå ut och plädera för "nej till fri abort". Det är nämnligen, anser jag, orimligt, att den som säger ja till livet, skall bli behäftad med negationer. Det är inte KDS som går ut och förbjuder och ropar nej! Det är representanter för riksdagspartierna och deras väljare, som genom sin aktivitet eller passivitet tillsammans med kulturradikala frontgrupper går ut och förbjuder, går ut och ropar nej. De förbjuder det ofödda barnet att behålla den mest elementära rättan, rätten till liv. Det är inte KDS som ska stå för negation och förbudskyltar! Det kan aldrig i egentlig mening vara annat än semantiska kullerbyttor och saltomortaler att kalla det "frihet" att släcka liv och beteckna den inställningen för "reaktionär", som ställer upp för det svagaste, det ofödda barnet. Det är naturligtvis de som inte ställer upp för livet, som håller sig men en frihetskränkande attityd, om nu sådana omdömen ska utdelas", (sid 17).

Här ser vi tydligt hur synen på livets okränkbarhet har ändrats över tiden.

Det måste finnas något parti i Sverige som vågar stå upp för att livet är okränkbart. Vid 21- 25 dagar efter befruktning börjar hjärtat att slå; efter 40 dagar kan hjärnvågor mätas och vid tionde graviditetsveckan finns alla organ på plats. 2006 gjordes 36 045 aborter, 7352 av dem var tonårsaborter. Var fjärde graviditet slutar i abort, bland tonåringar är motsvarande siffra 4 av 5. I inget annat land i EU väljer tonåringar abort så ofta som i Sverige. Inte heller har något annat europeiskt land fri abort till och med vecka 18. Hösten 2007 verkar regeringens förslag om utländska kvinnors aborter i Sverige bli föremål för omröstning i Sveriges riksdag. Då kan Sverige bli Europas ledande abortland och som enda land möjliggöra aborter utan prövning för utländska kvinnor mellan graviditetsvecka 12 och 18.

När en Kristdemokratisk minister står bakom en sådan utveckling är det inte roligt. Vi får hoppas att alla abortförebyggande åtgärder skall minska de totala antalet aborter i Sverige, men samtidigt kan utländska kvinnors aborter i Sverige mellan graviditetsvecka 12 – 18 öka dessa dramatiskt om det vill sig illa. Frågan är om det är rimligt att om detta sker bara tala om att man minskar antalet illegala aborter om samtidigt det totala antalet aborter ökar kraftigt. Vi Kristdemokrater måste återerövra vår syn på livets okränkbarhet, vi måste få ned antalet tonårsaborter och även det totala antalet aborter.

Det ofödda barnet är en individ, en person som vi med största respekt måste ta hänsyn till. En sänkning till 12 graviditetsveckan bör övervägas. En sådan åtgärd skulle med all sannolikhet minska antalet aborter. Den förra regeringen har totalt misslyckats vad gäller aborterna. Vi ser nu fram emot Göran Hägglunds verkningsulla handlingsprogram för att minska antalet aborter i Sverige - särskilt bland tonåringarna, där antalet har ökat med 50 % de senaste 10 åren och därmed ligger vi i stort sett sämst till i EU. Det är nu mycket viktigt att prioritera denna folhälsofråga i våra kommuner och landsting.

Monday, July 02, 2007

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 8

Rätt till och statsbidrag för utbildning av barn som är beskickningsmedlemmar

Nya bestämmelser om rätt till och statsbidrag för utbildning av barn som är beskickningsmedlemmar införs. Efter ansökan ska ett barn tas emot i grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan och motsvarande utbildningar. Dessutom ska ett barn, efter ansökan, tas emot i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande utbildningar under förutsättning att rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg föreligger till följd av EG-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Statsbidrag utgår till huvudmannen via hemkommunen för kostnaderna. Med barn som är beskickningsmedlemmar avses barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige och som är familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönande konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 2007:81).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 7

Bidrag till internationella skolor

Ändringarna innebär i huvudsak att en elevs hemkommun blir skyldig att lämna bidrag för en elev i en internationell skola. Förutsättningarna för bidrag är att den internationella skolan är bidragsberättigad enligt beslut av Statens skolverk, att eleven är folkbokförd i Sverige och att eleven i övrigt tillhör en sådan kategori som gör att skolan har rätt till bidrag. Vidare skärps
kraven för att en internationell skola ska vara bidragsberättigad (SFS 2006:1425 och 1447 samt 2007:80).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 6

Sekretess vid forskningssamverkan

En ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) införs med innebörden att sekretess ska gälla vid forskningssamverkan mellan ett universitet eller en högskola och ett företag eller annan enskild part. Även hos annan myndighet, som deltar i sådan samverkan tillsammans med ett lärosäte, ska sekretess gälla. Sekretess vid forskningssamverkan gäller för uppgift om enskilds
affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Sekretessen ska gälla i högst 10 år. Intresset av insyn motiverar att regeringen för särskilt fall kan förordna om undantag för sekretessen (prop. 2006/07:91, bet.2006/07:UbU16 och rskr 2006/07:164).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 5

Nya regler om tillträde till högskoleutbildning

I propositionerna Ny värld – ny högskola och Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet lämnas förslag och redovisas bedömningar som avser bl.a. tillträde till högskoleutbildning. Riksdagen har behandlat propositionerna. Förslagen och bedömningarna föranleder förändringar i högskoleförordningens bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning.De nya tillträdesreglerna kommer att gälla till viss del vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 2008 och i övrigt vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 2010 (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3 och rskr. 2005/06:160 samt prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17 och rskr. 2006/07:202).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 4

Svensk högskoleutbildning internationaliseras

Högskoleutbildningen reformeras. Nya bestämmelser i högskolelagen(1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) börjar tillämpas liksom följdändringar i ett antal andra författningar. Reformen utgör ett led i genomförandet av den s.k. Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 45 europiska länder om högre utbildning. Reformen innebär att tidigare indelning av högskoleutbildning i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning ersätts av en indelning på tre nivåer, nämligen högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Alla kurser ska ges på någon av nivåerna och en examen ska avläggas på en nivå. Det införs en ny examenskategori, konstnärliga examina, utöver de kategorier som finns, generella examina och yrkesexamina. Alla examensbeskrivningar revideras och får en gemensam struktur. Omfattningen av högskoleutbildning anges i högskolepoäng där ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. En civilekonomexamen införs och några examina förlängs. Bestämmelserna har beslutats efter förslag i propositionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160, bet. 2005/06:UbU15 rskr. 2005/06:214, SFS 2006:173 och 1053).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 3

Ett tilläggsbidrag införs för vissa gymnasiestuderande med funktionshinder

Enligt förordningen (1995:667) om bidrag för vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan lämnas bidrag till vissa gymnasieelever som på grund av funktionshinder går på särskilda riksgymnasier på annan ort än hemorten. Dessa elever får som andra gymnasieelever studiebidrag enligt studiestödslagen (1999:1395) fram till det andra halvåret det år då de fyller 20 år. Elever som fortsätter sin gymnasieutbildning efter denna tidpunkt har tidigare kunnat få studiemedel enligt studiestödslagen. Efter en lagändring i studiestödslagen är detta inte längre möjligt för de elever som också får aktivitetsersättning. För dessa elever införs därför ett tilläggsbidrag för levnadsomkostnader i förordningen (1995:667) om bidrag för vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

Tilläggsbidrag lämnas till de elever som uppfyller förutsättningarna för att få stöd i övrigt enligt förordningen och lämnas med samma belopp som studiebidraget enligt studiestödslagen, dvs. för närvarande 1 050 kr per månad (SFS 2007:319).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 2

Fortbildning och vidareutbildning av lärare

Ett nytt statsbidrag för fortbildningen av lärare införs. Vidare införs nya bestämmelser om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare. Nyheterna ingår i Lärarlyftet, en satsning på fortbildning och vidareutbildning av lärare. Satsningen på fortbildning innebär att offentliga och enskilda skolhuvudmän kan få statsbidrag för att delfinansiera ersättning till lärare som har behörighet för tillsvidareanställning och är tjänstlediga för studier. Utbildningen finansieras av staten och ska bedrivas vid universitet eller högskolor. Statens skolverk upphandlar kurser från universitet och högskolor för att täcka det ökade behovet, men lärarna kan även få ersättning för studier inom det ordinarie kursutbudet (SFS 2007:221 och 222).

Som en ytterligare del i Lärarlyftet påbörjas en satsning som innebär ett erbjudande om högskoleutbildning som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildning till obehöriga lärare så att de uppnår lärarexamen. Kravet är att läraren har så pass mycket högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare att han eller hon på minst halvtid med en samlad omfattning om högst 60 högskolepoäng kan uppnå lärarexamen. De lärosäten som regeringen beslutat ska efter samråd med den skola där läraren är anställd planera utbildningen med hänsyn till lärarens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet som lärare. Antagningarna till satsningen pågår under tiden den 1 juli 2007–31 december 2009 (SFS 2007:224).

Regeringen - nya lagar - utbildningsområdet 1

Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan

I skollagen (1985:1100) har det införts bestämmelser som syftar till förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Bestämmelserna är av två slag. För det första ges rektorer och lärare en möjlighet att från elever omhänderta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. För det andra finns det numera en möjlighet att mot vårdnadshavarnas önskemål förflytta elever till en annan
skola, om det är nödvändighet med hänsyn till övriga elevers trygghet och
studiero.

Omhändertagandebestämmelsen gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan samt motsvarande utbildningar i fristående skolor. Den gäller också i sameskolan. Möjligheten att förflytta elever gäller inom grundskolan. Besluten om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Nämnden kan i samband med ett överklagande besluta om inhibition, dvs. bestämma att verkställigheten ska avbrytas.
Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2007 (prop. 2006/07:69, bet. 2006/07:UbU13, rskr. 2006/07:183 och SFS 2007:378).