Kristdemokraterna och riksdagen

Kristdemokraterna fick sin första ledamot i Sveriges riksdag år 1985, genom en teknisk valsamverkan med Centerpartiet. Då satt Alf Svensson i riksdagen med Mats Odell som ersättare. År 1991 kom kristdemokraterna in i riksdagen av egen kraft och fick 26 ledamöter. Det lägsta antalet riksdagsledamöter som Kristdemokraterna har haft var under mandatperioden 1994-1998 med 15 ledamöter. Som mest har partiet haft 42 ledamöter och det var under mandatperioden 1998-2002. Vi siktar på att valet 2010 kommer att ge fler än 42 ledamöter plats i Sveriges Riksdag.

Alliansregeringen satsar drygt 8 miljarder på utbildning och sysselsättning.

Totalt handlar det om 8,4 miljarder kronor på två år som ska användas för att öka antalet utbildningsplatser och förstärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det handlar om en rad tillfälliga lösningar för att människor skall kunna behålla kontakt med arbetsmarknaden eftersom det kan vara svårt att komma tillbaka om man en gång förlorat arbetet.

Det s.k. "Lyftet", är en helt ny insats inom den statliga, kommunala och ideella sektorn. Det kan till exempel handla om att öka tryggheten för våra barn genom att det finns rastvakter på skolgården. Det kan även handla om att hjälpa kyrkan att röja sin skog eller underhålla sitt kulturarv. Men dessa insatser kommer aldrig i sig att räcka för att bekämpa arbetslösheten. Det måste till långsiktiga lösningar för att skapa goda förutsättningar för fler arbeten inom det privata näringslivet.

1 miljard till landstingen för kostnader för svininfluensan

Regeringen avsätter 1 miljard kronor till landstingen för kostnader för pandemin. Spridningen av den nya influensan (H1N1) utgör en extraordinär situation. Hälso- och sjukvården spelar en helt avgörande roll när det gäller att hejda en spridning av influensan. Pandemin och de planerade vaccineringarna sammanfaller med en kraftig konjunkturnedgång, vilken sätter landstingens ekonomi under ytterligare tryck.

I landstinget Gävleborg innebär det ett tillskott på ca 30 miljoner kronor. Vaccinering är den effektivaste förebyggande åtgärd som kan vidtas mot pandemisk influensa. Individen och samhället i stort vinner på att så många människor som möjligt vaccinerar sig.

De gamla lögnerna och insinuationerna mot det judiska folket och staten Israel är tillbaka igen

De radikala vill befria Israel från dess högerregering. Istället borde Sverige befrias från den del av den svenska pressen som genomsyras av vänsterrörelsen mot staten Israel. Anklagelserna denna gång gäller en möjlig illegal organhandel är både lösryckt och spekulativ. Inga konkreta bevis finns för att detta skall ha skett. Varför då skriva om det? Den ursprungliga artikeln som publicerades på kultursidan i Aftonbladet kan man därför uppfatta som ren smuskastning och en ren provokation mot den judiska staten och det judiska folket.

Sveriges behöver befrias från journalister som på ett ickebalanserat sätt talar illa om Israel. Anklagelserna är inte grundade i sanningen och blir därför bara ännu en i raden av de många påhoppen mot staten. När det sedan gäller tryck- och pressfriheten så håller jag med Bildt att det inte är regeringens uppgift att lägga sig i vad enskilda journalister skriver, men han borde ändå ha tala om det olämpliga med denna typ av oseriösa artiklar. Att staten Israel reagerar som den gör beror i mångt och mycket på dess extremt långa antisemitiska historia. Även judar kan bli trötta på alla lögner som ständigt stoppas i deras halsar. Citatet: "Endast lögnen behöver skyddas, sanning kan stå av sig själv" är inte tillämpart i detta fall.

Förskingring av skattemedel ?

I AB Gävle idag tar en insändare upp Swedbank och Nordeas intentioner att dela ut 1 200 miljoner vardera i bonus till sina chefer. Vi skattebetalare fick när finanskrisen var som värst betala ca 5 miljarder för att rädda dessa banker från att gå i konkurs. Nu skall bankerna tacka staten för detta genom att ansvarslöst dela ut en stor del av dessa pengar till sina chefer. Är uppgifterna korrekta är det inget annat än en ren och skär skandal och då borde bonusutdelningen stoppas av regeringen med det snaraste.

Vänsterpartiets utrikespolitik

Vänsterpartiledaren Lars Ohly kallade Israel en "skurkregim" i sitt sommartal i Gnesta i Sörmland den 9 Aug. Ohly krävde handelsbojkott mot Israel och sade att det är dags för det svenska ordförandeskapet i EU att utkräva ansvar av vad han kallade extremisterna i Israels regering. Dessa återuppväckta krav ställdes i samband med en kontroversiell vräkning av två palestinska familjer från Östra Jerusalem. Ohly går för långt, säger riksdagsledamot Tommy Waidelich (S).

Beslutet om att familjerna kunde vräkas fastställdes av Högsta Domstolen i Israel, som ofta har fattat sina prejudicerande beslut till förmån för palestinier, som t ex ändringar av dragningen av den s.k. säkerhetsbarriären. Familjerna hade inte betalat hyra på 25 år! Visst kan man diskutera både beslutet och det faktum att vräkningen gjordes i ett känsligt politiska läge, men man kan inte göra som Vänsterpartiets ledare ta detta till intäkt för att återigen kräva bojkott av ett enda land i världen – Israel!

Så vill LO möta krisen - en del förslag borde Alliansregeringen fundera över

Genom en aktiv ekonomisk politik: undvik nedskärningar och lönesänkningar - håll efterfrågan uppe. Ompröva utgifttaken. Öka statsbidragen till kommunerna med 15 miljarder för 2010. Utvidga ROT-avdraget till flerfamiljshus. Skrotningspremie på 25 000 kr per bil.

Arbetslöshetsförsäkringen: 80 % ersättning under hela perioden, höj på sikt till 90 %. Höj ersättningstaket och indexreglera det. Sänk avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen kraftigt. Förbättra a-kassereglerna för deltidsarbetande. Ta bort piskan att söka jobb i hela landet - inför istället morot i form av pendlingsstöd.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitik: Fler platser i arbetsmarknadsutbildningen. Överväg utbildningsvikariat. Särskilda satsningar för unga - mer resurser till den vanliga skolan, fler komvuxplatser, stöd till fler lärlingsplatser i branscher där dessa minskar p.g.a. konjunkturen. Insatser för äldre i form av utbildningar och tidsbegränsade anställningsstöd. Utbildningslyft och införandet av ett särskilt vuxenstudiestöd förslagsvis på a-kassenivå.

I krisbudgeten som Alliansregeringen presenterade idag räknar man med att få in 15 - 30 miljarder mer i statskassan år 2010 - 2012 än beräknat. Detta ger ett större reformutrymme och ger regeringen möjlighet att dämpa finanskrisen.

Personligen tycker jag det är beklämmande dåligt om reformutrymmet skulle användas av vår statsminister till ett nytt jobbskatteavdrag på hela 10 miljarder. Ett betydligt smartare drag skulle vara att t.ex. satsa pengarna på våra pensionärer, vars pensioner inte har värdesäkrats på många år eller på ökade resurser till kommuner och landsting.

Skärpning Fredrik! Vill du vinna eller förlora valet 2010? Vill du vinna borde du satsa på pensionärerna och ge mer stöd till kommunerna och landstingen! Pensionärerna är en stor och viktig väljargrupp som inte har behandlats rättvist på många år och kommunerna och landstingen måste få nya resurser snarast möjligt. Detta är en tydlig Kristdemokratisk linje till skillnad mot t.ex. Moderaterna som i huvudsak vill satsa 10 miljarder på ett nytt jobbskatteavdrag.

Arbetslösheten i Gävle/ Gävleborg fördubblad på ett år

I Juli 2009 var 8 244 personer öppet arbetslösa i Gävle, vilket är 3 637 personer fler än föregående år. En ökning med hela 122 %. I länet var totalt 14 719 personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd, en ökning med 80 % under året, i nuläget motsvarar det 8,5 % av befolkningen i åldersgruppen 16 - 64 år, varav 5,1 % var öppet arbetslösa och 3,4 % deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd (2008 - 3,0 % resp 1,8 %).

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka kraftigt. I slutet av Juli var 2 187 personer arbetslösa i åldersgruppen 18 - 24 år i Gävle, vilket motsvarar hela 9,2 % (Rikssnittet - 6,1 %) av Gävles ungdomar. Arbetslösheten har Nu nått sådana proportioner att Alliansregeringen måste skjuta till kapital till kommunerna och landstingen i Sverige i allmänhet och i synnerhet till kommuner och län som är särskilt drabbade som Gävle/ Gävleborg. Nya arbeten måste skapas och det snabbt.

Kristdemokraternas önskemål just nu är att stärka Sveriges Kommuner och ge pensionärerna bättre ekonomi

Ökade resurser till kommuner och landsting är nödvändiga för att värna välfärdens kärna och för att motverka kortsiktiga personalneddragningar som spär på den ekonomiska krisen. Åtgärder måste också vidtas för att utbilda människor i en tid när arbetslösheten växer. Därutöver måste pensionärerna stå först i kön, före ytterligare steg i jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar. Det säger Stefan Attefall, ekonomisk talesman för Kristdemokraterna och ordförande i riksdagens finansutskott, inför den budgetdiskussion som regeringen nu inleder.

Alliansregeringen bör införa en skrotningspremie och lägga den på en relativt hög nivå

Alliansregeringen bör snarast möjligt införa en generös skrotningspremie. Detta för att föryngra bilparken, minska utsläppen och öka nybilsregistreringen. Sedan bör man göra allt man kan för att bilindustrin som är placerad i Sverige skall kunna sälja så många bilar som möjligt.

Sammanfattning av delrapport från Allians för Sveriges ekonomiarbetsgrupp

Allians för Sverige ska i valrörelsen 2010 möta väljarna med ett valmanifest som är lika tydligt som i förra valet. Vid Alliansens partiledaröverläggningar i Varberg i oktober 2008 tillsattes bland annat en ekonomiarbetsgrupp bestående av finansminister Anders Borg (M), statssekreterare Anna-Karin Alterå (C) samt riksdagsledamöterna Carl B Hamilton (FP) och Stefan Attefall (KD). Nedan följer ett försök till sammanfattning av delrapporten från arbetsgruppen. Ekonomiarbetsgruppens delrapport kommer sedan att följas upp av en slutrapport under våren 2010.

En väl fungerande internationell finansiell sektor utgör en grundpelare i en välmående ekonomi. Men krisen på finansmarknaderna under hösten och vintern 2008/2009 och den hastighet med vilken krisen spreds över världen visade att det också finns nackdelar med att världens ekonomier har blivit allt mer ömsesidigt beroende. Krisen visade att det fanns stora brister i regelverk och kontroll av de globala finansiella systemen.

Sverige tillhör de länder i världen som bedriver den mest expansiva finans- och penningpolitiken. Utöver finanspolitiken har även penningpolitiken lagts om i en kraftigt expansiv riktning. Riksbanken har sänkt reporäntan från 4,75 procent i september 2008 till 0,25 procent i juli 2009. Vikten av sunda offentliga finanser och en tydlig arbetslinje har betonats starkt. Det skall vara lönsamt att arbeta, enklare och mindre kostsamt att anställa och mer attraktivt att driva företag.

Politiken ska sedan inriktas på långsiktiga reformer för att möjliggöra snabb återhämtning när konjunkturen vänder uppåt igen. En växande arbetslöshet i krisens spår möts med satsningar på omställning och utbildning för dem som förlorat jobbet. Aktiv arbetsmarknadspolitik för att värna arbetslinjen under lågkonjunkturen. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten.

Socialförsäkringarna ska präglas av aktiva åtgärder och ge drivkrafter för återgång till arbete. Förutsättningarna för produktion och jobb ska förbättras i hela Sverige. Kommunerna har fått ökade resurser för att värna välfärdens kärnverksamheter som vård, omsorg och skola. Skatter har sänkts för att stimulera efterfrågan och framtidsinvesteringar har gjorts inom infrastruktur, utbildning och forskning.

Allians för Sverige vill även driva en framsynt och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt. Detta kräver bland annat att vi minskar utsläppen av växthusgaser och värnar den biologiska mångfalden, för att inte beskära levnadsbetingelserna för framtida generationer.

När arbetslösheten ökar kraftigt måste den långsiktiga sysselsättningspolitiken kompletteras med åtgärder som motverkar att människor varaktigt slås ut från arbetsmarknaden och att åtgärder måste sättas in så att arbetslösheten inte fastnar på en hög nivå. För att värna välfärdens kärnverksamheter och dämpa effekten på sysselsättningen i kommuner och landsting har regeringen beslutat om ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för år 2010. Det ekonomiska läget är osedvanligt osäkert och svårbedömt. Det går inte att utesluta att ytterligare stabiliseringspolitiska åtgärder kan bli nödvändiga. Vi följer utvecklingen noga och kommer kontinuerligt att pröva behovet av ytterligare temporära åtgärder med anledning av konjunkturnedgången. Utrymmet för permanenta ofinansierade reformer är dock starkt begränsat.

Utanförskapet bland unga och personer med utländsk bakgrund är fortfarande stort, trots att viktiga framsteg har gjorts. Det är viktigt att följa utvecklingen och ha beredskap för att göra ytterligare åtgärder för att stärka deras möjlighet att få jobb. Flera viktiga reformer har redan genomförts för att förbättra företagsklimatet, men detta arbete behöver fortsätta. Förutom goda förutsättningar i form av sunda offentliga finanser och institutioner kan tillgången till riskkapital i tidiga skeden behöva förbättras liksom samarbetet mellan universitets- och forskningsvärlden och näringslivet. Allians för Sveriges mål är att bryta utanförskapet från arbetsmarknaden genom att skapa bättre förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. För att uppnå det målet måste arbetet med att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige fortsätta.

Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört en lång rad åtgärder som syftar till att förbättra företagsklimatet och underlätta för entreprenörskap. Sammantaget har dessa åtgärder kraftigt förbättrat förutsättningarna och minskat kostnaderna förknippade med att driva företag och därmed underlättat för såväl entreprenörskap som framväxten av nya jobb.

Inom ramen för Alliansens utbildningspolitik pågår ett omfattande reformarbete, såsom en ny gymnasieskola, en ny skollag, nya och tydliga mål i skolan, obligatoriska skriftliga omdömen och en ny betygsskala. Till detta ska läggas det s.k. lärarlyftet, en läsa-skriva-räkna-satsning, mer stöd till elever som inte lär sig tillräckligt, satsning på matematik, vassare skolinspektion, bättre lärarutbildning, ökade resurser till forskning och yrkeshögskola. Arbetet syftar till att förbättra kunskapsresultaten och säkra en likvärdig kvalitet i utbildningen för alla barn och unga, oavsett förutsättningar. Detta arbete är viktigt också i ett näringslivsperspektiv, där det blir allt viktigare för företagen att hitta välutbildad arbetskraft.

Under 2007 ökade nyföretagandet kraftigt i Sverige. Tillsammans med en god konjunktur bidrog alliansregeringens åtgärder för entreprenörskap och företagande till att nyföretagandet ökade i alla grupper i samhället. Det finns goda skäl för Sverige att bejaka globaliseringen och hindra att den globala lågkonjunkturen leder till protektionistiska åtgärder som förlänger och fördjupar krisen. Men detta kräver att vi vårdar de tillgångar vi har. Vi måste prioritera forskning av hög kvalitet och en hög kvalitet på alla nivåer inom utbildningssystemet. Vi behöver också ett gott företagsklimat och fortsatta sänkningar av skatterna för att göra både arbete, utbildning och företagande mer attraktivt i Sverige.

Turismen skapar nya jobb

Under 2008 ökade omsättningen inom turistnäringen med 6,3 procent till drygt 244 miljarder kronor, trots finanskrisens och lågkonjunkturens effekter under senare delen av året. Såväl sysselsättningen som exportvärdet (utländska besökares konsumtion i Sverige) fortsatte att öka kraftigt. Den totala turistkonsumtionen i Sverige har sedan 2000 ökat med 85 miljarder kronor eller med 53 procent och under samma period skapat cirka 30.000 nya heltidsjobb.

700 miljoner till de allra fattigaste länderna från Alliansregeringen

Regeringen anslår ett extrabidrag på 705 miljoner kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA). Utvecklingsfonden är den del av Världsbanken som riktar sig till de allra fattigaste länderna. Extrabidraget till IDA är en del av regeringens klimatsatsning 2009 - 2012.