Regeringen - Lärarlyftet - fortbildning och högre status

Fortbildning för 3,6 miljarder. Hela 30 000 lärare vidareutbildas inom fyra år.

Sveriges lärare har ett mycket viktigt arbete. Utan utbildning i världsklass klarar vi inte globaliseringens utmaningar. Lärarlyftet gör läraryrket attraktivare och säkrar tillgången till lärare med rätt behörighet och en bra, aktuell utbildning för sin uppgift, säger utbildningsminister Lars Leijonborg. Att höja läraryrkets status är en strategiskt viktig fråga för Sverige. Vi måste locka ungdomar att bli lärare, fortbilda de som redan är lärare och få fler att söka sig tillbaka till yrket, säger skolminister Jan Björklund.

Fakta: Lärarlyftet - mångmiljardsatsning på fortbildning och höjd status. 3,6 miljarder kronor satsas på fortbildning för lärare till och med 2010. Det innebär att 30 000 lärare får möjlighet att gå en akademiskt kvalificerad fortbildning. Bland låg- och mellanstadielärare prioriteras fortbildning inom läsning, skrivning och räkning. Bland högstadie- och gymnasielärare prioriteras ämnesfördjupning. Även fortbildning i Svenska som andra språk prioriteras.

Läraren är tjänstledig med 80 procent lön under studietiden, staten står för 70 procent av kostnaden och kommunen för 30 procent av kostnaden. Utbildningen ska bedrivas vid universitet eller högskolor och bekostas av staten. Skolverket upphandlar kurser för att täcka det ökade behovet, men även befintliga universitetskurser kan sökas. Kurserna ska i första hand vara 15 (halv termin) eller 30 högskolepoäng (hel termin), och de kan läsas på hel eller halvfart. Sammanlagt satsas 2767 miljoner på denna del av lärarsatsningen.

Andra satsningar inom Lärarlyftet är; fortbildning för sfi-lärare (51 miljoner), vidareutbildning för att ge obehöriga lärare behörighet (240 miljoner), forskarutbildning (500 miljoner) och utbildning i specialpedagogik för specialpedagoger och behöriga lärare (66 miljoner).

Alliansregeringen inför lärlingsutbildningar 2008

En stor satsning på lärlingsutbildningar i gymnasiet är en av de viktigare nyheterna i regeringens vårproposition, som i sin helhet offentliggörs på måndag.

Alla ungdomar vill inte bli akademiker. Yrkesutbildningarnas kvalitet måste höjas. Näringslivet behöver kvalificerade yrkesarbetare. Det är dags att Sverige gör som många andra länder, inför riktiga och moderna lärlingsutbildningar. Lärlingssystem är ett sätt att matcha ungdomar direkt ut i arbete. Genom att förlägga minst halva utbildningstiden till en arbetsplats garanteras eleverna moderna yrkeskunskaper. Företagen måste ta ansvar för en god utbildning, men får ersättning både i pengar och genom bättre utbildad arbetskraft, säger skolminister Jan Björklund i en kommentar.

Fakta om lärlingsutbildningar; Lärlingsutbildningen blir en sökbar variant inom yrkesprogrammen där minst halva utbildningstiden ska förläggas till arbetslivet. Anställning av eleven blir tillåten. Verksamheten inleds hösten 2008 och kan genomföras inom nationella och specialutformade yrkesinriktade program. Möjlighet att reducera kärnämnen införs, dock måste eleven läsa minst 500 gymnasiepoäng där svenska, engelska, matematik, samhälle, historia, religion och idrott ska ingå. Eleven ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet både under gymnasiet och på komvux.

Arbetsplatser som erbjuder sig att ta emot, utbilda och handleda lärlingar får ekonomisk ersättning av kommunen. Ersättning till företagen ges dels för praktikplatsen dels för handledarutbildning. Kommunen får 25 000 kronor per år och lärlingsplats i ersättning från staten. Sammanlagt satsas 515 miljoner under tre år, varav 450 miljoner på ersättning för lärlingsplatser och 75 miljoner för handledarutbildning. Lärlingsråd med företrädare för skola, företag och fackförbund ska införas i de kommuner som startar lärlingsutbildningar. Stor lokal frihet och flexibilitet ska gälla för att utbildningen ska kunna svara mot lokala och regionala behov. Lärlingsutbildningen är ett komplement och alternativ till den mer skolförlagda yrkesutbildningen.

Abortturismens vara eller inte vara

Socialminister Göran Hägglund (KD) har aviserat att det kommer en lag som ska ge utländska kvinnor rätt att få göra abort i Sverige på liknande villkor som svenska kvinnor. Propositionen väntas under våren. I riksdagen finns politisk majoritet över blockgränsen för förslaget.

Argumenten för med vanlig stil och emot med fet stil utan att ta personlig ställning:

Lagförslagets påverkan på antalet aborter.
Det blir troligen samma nivå på antalet aborter som i dag, men färre illegala aborter i Europa. Antalet aborter ökar troligen. Nederländerna och Storbritannien tar emot flera tusen kvinnor per år. Det kan komma att startas särskilda privata abortkliniker där ett ingrepp blir billigare än hos landstinget. Låg kostnad ger fler aborter.

Frågans betydelse
En detaljfråga som rör om abort ska räknas som sjukvård, inte den viktigaste abortdebatten. En viktig principfråga som sänder signaler till andra länder.

Lagstiftningen
Abort är alltid kvinnans val, vi accepterar den fria aborten. Abortlagen borde skärpas.

Påverkan på andra länders lagstiftning
Tror inte att det kommer att påverka. Lagen underminerar andra länders lagstiftning. Det finns risk för demonstrationer vid svenska ambassader om det genomförs.

Kostnaderna
Landstingen avgör kostnaden och kvinnorna (eller deras hemländer) får betala själva. Abort ingår i sjukvårdssystemet. I lagen kommer inte kostnaden att tas upp. Situationen kan t.ex. uppstå att en läkare betraktar det som "nödvändig vård" (till skillnad från "planerad vård") och då blir det Försäkringskassan som betalar, varvid aborten ska utförs till kostnaden av en patientavgift, i nuläget 300 kr.

Detta är man överens om
Aborter utförs redan idag på utländska kvinnor i Sverige, förslaget handlar om att reglera detta. Hittills har det handlat om drygt ca 70 st aborter/ år. Det är inte EU som tvingar Sverige att införa den här lagen (argumentet användes i debattens början). Abortfrågan innehåller svåra etiska överväganden. En abort är att släcka ett människoliv. Antalet aborter bör minskas. Abortlagen behöver utvärderas.

Uppgörelse om avskaffande av fastighetsskatten

Allians för Sverige gick till val på att avskaffa den statliga fastighetsskatten och ersätta den med en kommunal avgift. Ett första steg för att minska fastighetsskattens negativa effekter togs redan med de väsentliga skattelättnader som genomfördes 2006 och 2007. I den ekonomiska vårpropositionen avser regeringen att redovisa hur den statliga fastighetsskatten kan avskaffas från och med den 1 januari 2008. Den statliga fastighetsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2008. En kommunal fastighetsavgift införs på 4.500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet, samt 900 kronor per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.

Den kommunala fastighetsavgiften beslutas av riksdagen men tillförs kommunerna från och med 2008. Statsbidragen justeras för att göra övergången neutral för såväl kommunerna som staten. Regeringen avser även att pröva frågan om relationen mellan den kommunala fastighetsavgiften och utjämningssystemet. Reformens beräknade skattebortfall på 16,3 miljarder kronor finansieras med 10,3 miljarder kronor genom den kommunala fastighets-avgiften. Resterande 6 miljarder kronor finansieras genom att skattesatsen på realisationsvinster höjs från 20 till 30 procent.