Kristdemokraterna ger garantipensionärerna 500 kr mer per mån från 1 Januari 2009

Kristdemokraternas ihärdiga arbete för pensionärerna har gett resultat. Vi har valt att prioritera den som får minst i pension. För en garantipensionär innebär detta sammantaget cirka 500 kr mer per månad från och med januari 2009.

Det handlar om en rejäl satsning på trygghet och rättvisa. Alliansregeringens reform har två delar; dels handlar det om sänkt skatt för pensionärer över 65 år, dels en höjning av kompletterande stöd för bl.a. de som inte har hel garantipension. Till detta kommer effekten av det nya pensionssystemet som innebär att garantipensionerna är värdesäkrade i förhållande till inflationen. Skattesänkningen ger en påtaglig förbättring för dem med den lägsta pensionen. För dem sänks skatten med cirka 2 600 kronor per år. Äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg för pensionärer höjs med 2 600 kronor per år. Också förbehållsbeloppet höjs på samma sätt, så att inkomstförstärkningen via den sänkta skatten inte ska ätas upp av höjda avgifter till kommunen för dem som bor i särskilt boende. På så viss kommer skattesänkningen alla till del.

Dessutom tillkommer den vanliga uppräkningen av garantipensionen. För 2009 höjd den med 4,4 %, vilket mer än väl kompenserar för inflationen. I praktiken får en garantipensionär drygt 200 kronor mer i plånboken tack vare sänkt skatt och cirka 300 kronor mer tack vare höjd garantipension - totalt runt 500 kronor mer i månaden från 1 januari 2009.

Signalspaningslagen - FRA begränsas

Avlyssning av tele- och datatrafik begränsas och tillstånd av domstol ska krävas. Därmed faller grunden för talet om massavlyssning, säger Sten Tolgfors, m. Regeringspartierna enades igår om 15 nya tillägg i lagen om Försvarets Radioanstalts signalspaning (FRA) i kabel. De viktigaste tillägen är;

Signalspaningens ändamål ska preciseras. Tillstånd till signalspaning ska prövas i domstol. Bara regering och försvarsmakt får beställa signalspaning av FRA. Även regeringens beställningar ska ha tillstånd. Polisens och Säpos behov av signalspaning ska utredas.

Domstolen bestämmer vilka "trafikstråk" FRA får tillgång till. Spaning får inte bedrivas när båda avsändare och mottagare finns i Sverige. Om "själavårdande" samtal avlyssnas ska materialet omedelbart förstöras. Råmaterial ska förstöras efter ett år.

Spaning direkt hänförlig till vissa fysiska personer kräver särskilt tillstånd. För utsättningar för rättslig efterhandskontroll förbättras. En underättelseskyldighet till enskild införs. En personal ska kunna begära kontroll av om signalspaning gått rätt till.

Antalet fasta anställningar ökade det sista året med 119 000 personer

Enligt SCB: arbetskraftundersökning i augusti månad så har 119 000 fler personer i Sverige fasta anställningar idag än 2007. Aldrig tidigare har så många haft ett fast jobb att gå till. Riktigt bra, eller hur? Framförallt för alla dem som nu fått en fast anställning under det senaste året.

Så slår Alliansregeringens Höstbudget lokalt i Gävle

En Gävlebo med inkomst på 19 056 kronor i månaden (medelinkomst i Gävle kommun) får i plånboken 1 134 kr mer i månaden. Gävle kommun får 32,7 miljoner kronor i ökade anslag från staten de närmaste 3 åren. Pengarna skall användas bl.a. till kompetenshöjning inom förskolan och inom äldreomsorgsgarantin. Landstinget Gävleborg får 178,5 miljoner kronor i ökade anslag från staten de närmaste 3 åren. Pengarna skall användas bl.a. till psykiatrisatsningar och att korta vårdköerna. Gävle kommun får 20,5 miljoner extra tack vare sänkta arbetsgivaravgifter och Gävleborgs Läns Landsting får 28,4 miljoner extra tack vare sänkta arbetgivaravgifter. Gävles privata näringslivet får även dom sänkta arbetsgivaravgifter med hela 75,4 miljoner kronor.

Höstbudgeten 2008 – fördelar och nackdelar

Den som anklagar Alliansregeringen för att inte hushålla med våra skattepengar talar osanning. Istället har man kanske hållit lite väl hårt om pengarna. Med facit i hand skall vi dock vara tacksamma för detta särskilt nu när vi är hotade av en global ekonomisk kris och allt snabbare går in i en lågkonjunktur. Regeringens jobblinje med skattesänkningar i tre steg gynnar väldigt många människor som gör rätt för sig genom hårt arbete. Det tråkiga är att årets Höstbudget gynnar höginkomsttagarna. När de som redan har det sämst får det än sämre är något fel. För mig är detta Moderat-politik som än en gång fått ett alltför starkt inflytande i Alliansregeringens politik.

När förlorarna i budgeten är sjukskrivna, pensionärer, studenter och arbetslösa gör det mig väldigt upprörd som Kristdemokratisk politiker. Att sedan drygt 500 000 står utan arbetslöshetsförsäkring är en skandal. Den orimligt höga höjningen av fackavgifterna var mycket ogenomtänkt. Här tappade vi många väljare helt i onödan. Alltför många impopulära beslut skadar Alliansregeringens möjligheter att bli omvald som t.ex. att deltidsarbetslösa bara kan fylla upp med a-kassa i 75 dagar. Detta drabbar främst kvinnor. Jag är istället för en mer rättvis fördelning av våra skattepengar. Det är inte värdigt att alltfler människor tvingas leva på socialbidrag efter att t.ex. blivit utan a-kassa.

Vi måste satsa mer på vuxenutbildning i framtiden speciellt då yrkesutbildningar av olika slag i samråd med näringslivet. Det är därför med tacksamhet jag kan konstatera att Alliansregeringen i sin höstbudget tillför 1,8 miljarder kronor de kommande 3 åren till yrkesutbildning (de mesta går till Komvux) och 350 miljoner satsas på lärlingsplatser 2009 – 2011.

Det retar mig däremot att en mycket stor grupp av pensionärer med pensioner mellan 12 500 – 28 400 bara fick 68 kronor mer per månad. Här har vi en stor grupp väljare som växer ständigt och håller på att bli en maktfaktor i Sverige. Man kan undra i vilken låda Alliansregeringen gömt sin valstrategi. Vi Kristdemokrater är för de äldre och för ett mer rättvist samhälle, där man satsar på socialbudgeten, där vi ser människan som behöver hjälp på olika sätt. Människor måste få bättre hjälp till utbildning och arbete helt enkelt - till nya möjligheter. Vi Kristdemokrater talar i ord om att hjälpa människor att få sin röst hörd. Låt oss gå vidare till handling. Vi måste bli tuffare i kommande Alliansförhandlingar. En kraftig satsning på socialpolitiken är ett måste Om vi vill vinna valet och då blir talet om att vi ser den ”lilla” människan mer trovärdigt.

När man sedan förflyttar blicken från rikspolitiken till Gävle blir man minst sagt lika upprörd. Där har Socialdemokraterna lyckas lägga ner Härbärget för de hemlösa, Gävle beroendecenter – GBC för missbrukarna och nu senast drar man ner på pengar till barn med ADHD-diagnos. Socialdemokraterna ligger 20 miljoner back i socialbudgeten och pengar finns inte för att hjälpa de som har de sämst ställt. Man har inte heller pengar i tillräckligt hög grad för våra barn och ungdomar.

Men när det gäller kulturella satsningar finns det hur mycket pengar som helst. I Kommunfullmäktige kan man i samma sammanträde säga nej till 500 000 kr för att behålla härbärget till dom hemlösa för att en timme senare säga jag till en ansökan om att Gävle skall försöka bli kulturhuvudstad 2014. Då finns det plötsligt 5,5 miljoner under tre år. För någon dag sedan tog kommunstyrelsen beslutet att satsa 100 miljoner kronor Om Gävle blir utsedd till kulturhuvudstad 2014. Man kan ju undra vad vanligt folk tänker om detta? Ett specialkonto på kommunstyrelsen säger nog inte så mycket för den vanliga Gävlebon.

Att sedan oppositionen ställer sig bakom majoritetens förslag är sorgligt. Speciellt borde det gälla oss Kristdemokrater som inte borde prioritera på det sättet. Vi har lovat våra väljare att stå på de svagas sida och det är ju våra gemensamma skattepengar oavsett om pengarna har tagits från ett specialkonto eller inte. Bättre fördelningspolitik är ett måste både i rikspolitiken och i lokalpolitiken annars är vi inte trovärdiga.

Kristdemokratiska avtryck i budgetpropositionen i halvtid

Mer pengar till Kommuner och Landsting; Nästan tre miljarder genom sänkning av arbetsgivaravgiften med 1 % - alltså 1% motsvarande den totala lönekostnaden exkl sociala avgifter för kommunen/ landstinget. (0,75 miljarder till landstingen och 2 miljarder till kommunerna). Införandet av kommunal fastighetsavgift innebär ett ökat ekonomiskt utrymme ör 2009 med 1,7 miljarder till hela kommunsektorn och för 2010 och 2011 med 2,1 respektive 2.3 miljarder kronor.

Mer pengar till Vården; Psykiatrin - 2,7 miljarder under tre år. För 2009 ca 650 miljoner förutom 500 mkr som tidigare avsatts för 2009. Tillgänglighet - 1 miljard för att korta köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin som utbetalas fram till 2010. 1 miljard i förlängning av satsningen av den så kallade ”sjukvårdsmiljarden", i syfte att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården.

Mer pengar till Äldreomsorgen; Värdighetsgarantin - 200 miljoner för tre år för att förbereda och stödja införandet av värdighetsutredningens förslag om nationell värdegrund för äldreomsorgen. (30 mkr för 2009, 90 mkr för 2010 och 80 mkr för 2011) Investeringsstöd för äldreboende - Fortsatt satsning med 500 mkr/år. Mer pengar till Pensionärerna; Sänkt skatt för de sämst ställda pensionärerna, med ingen eller mycket låg tilläggspension innebär det mellan 2.300-3.500 kr lägre skatt per år. Tillsammans med den årliga uppräkningen av prisbasbeloppet innebär detta att de med de lägsta pensionerna kommer att få nästan 500 kronor mer i plånboken varje månad från och med nästa år.

Mer pengar till Familjer; Ny reform introduceras för stöd till ensamstående föräldrar vid sjukdom. Under 2009 utarbetas förslaget som skall träda i kraft den 1 jan 2010. Den nya förmånen ska kunna användas av en annan person som då vårdar barnet istället för föräldern. Reform för samordnad och effektiv social tillsyn, b.la med fokus på barnperspektivet. Tillsynen tillförs 30 mkr per år från 2009. Därutöver särskilda medel om 10 mkr för att stärka barntillsynen 2009 och 2010.

Förslag om arbetslöshetsförsäkringen i den kommande budgetpropositionen

Alliansregeringen presenterar förslag ur den kommande budgetpropositionen angående arbetslöshetsförsäkringen. För att göra arbetslöshetsförsäkringen billigare och för att minska marginaleffekten av att gå från arbetslöshet till sysselsättning sänks arbetslöshetsavgiften med 50 kronor. Under 2009 kommer alla nya medlemmar redan efter 6 månader (jämfört med dagens 12 månader) att kunna få en ersättning baserad på inkomsten i stället för en grundförsäkring. Det blir enklare att bli medlem i en a-kassa. Inträdeskravet på viss arbetad tid tas helt bort med det nya förslaget. Det betyder att den som är föräldraledig, sjuk, eller arbetslös kan bli medlem i en a-kassa.

Sverige snart ordförande i EU

Det är f.n. full aktivitet i Regeringskansliet inför det svenska ordförandeskapet i EU. Det återstår mindre än ett år till dess, men förberedelserna har pågått länge. Frankrike, Tjeckien och Sverige ingår i den ordförandetrio som skall styra EU de närmaste 18 månaderna. Sedan några månader tillbaka har redan Frankrike tagit över EU:s ordförandeklubba.

För att få större långsiktighet i EU-frågorna har de tre länderna tagit fram ett gemensamt program. Tillsammans lyfter man fram klimatet som den främsta prioriteringen inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009. En annan högprioriterad fråga är en gemensam Östersjöstrategi. De enorma miljöproblemen måste tas itu med så fort som möjligt. Andra prioriterade områden är; jobb, tillväxt och konkurrenskraft, ett tryggare och öppnare Europa, genom en gemensam asyl- och migrationspolitik och EU som global aktör, där det betonas att man skall fullfölja åtagandena vad gäller unionens utvidgning.

Vårt ordförandeskap inträffar under vad som ofta benämns som EU:s superår. Våren 2009 är det val till Europaparlamentet och senare samma år skall en ny EU-kommission ta vid. Just nu pågår arbetet med det så kallade sexmånadersprogrammet som innehåller det som Sverige skall prioritera under sitt halvår som ordförandeland hösten 2009.

Allians för Sverige – mer än hälften av vallöftena är hittills infriade och det bästa kommer i "andra" halvleken

Allians för Sverige gick till val med en stark vision för Sverige. Halvvägs in i mandatperioden har de fyra partierna tillsammans börjat att vända skutan rätt. Mer än hälften av alla vallöften är infriade eller påbörjade och reformerna har avlöst varandra för att skapa ett Sverige som utgår från människors egen förmåga. Fokus på jobben, den så kallade arbetslinjen är förutsättningen i politiken för att kunna satsa på välfärden och ge enskilda människor chans till en positiv förändring av livet.

Alliansregeringen har genomfört en rad reformer som jobbskatteavdraget, bättre pensioner, nystartjobben, stor forskningssatsning, avdrag för hushållsnära tjänster, vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus, miljöbilspremien, avskaffandet av fastighetsskatten, extra meritpoäng för språk och matematik, mål och nationella prov i årskurs tre, infrastruktursatsningar och lärarlyften.

Mer än hälften av vallöftena är genomförda eller påbörjade och regeringens politik börjar nu ge effekt och förbättra utvecklingen av landet. Trots att många fått jobb de senaste åren (+ 175 000) återstår mycket att göra för att Sverige återigen ska vara ett land med full sysselsättning. Allians för Sverige vill därför införa fler förändringar och förbättringar och det bästa är därför sparat till andra halvleken av mandatperioden.

http://www.alliansforsverige.se/

Kristdemokrat arbetar med förslag till ny skollag: Bibliotek till "alla" elever

Att alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek har varit en Kristdemokratisk fråga under många år. Nu är tanken den att förtydliga skollagen. Gunilla Tjernberg, kristdemokratisk riksdagsledamot i utbildningsutskottet har fått i uppdrag att arbeta med förbättrade formuleringar till skollagen.

Tillgång till böckernas värld utvecklar nämligen språk, fantasi och inre bilder, vilket leder till att man får bättre tillgång till sitt känsloliv och utvecklar sitt språk. Ett rikt ordförråd gör att man kan uttrycka sig lättare och det utvecklar de sociala kontakterna. Att sedan få tonåringar, speciellt killar att börja läsa är en pedagogisk fråga för lärare, opinionsbildare, författare och inte minst för föräldrarna.

Alliansregeringen satsar på Rättsväsendet

Alliansregeringen vill tillföra rättsväsendet 785 miljoner kronor för år 2009. Till detta kommer att rättsväsendets utgifter väntas minska med 150 miljoner kronor till följd av den sänkta arbetsgivaravgiften. Pengarna fördelas enligt följande;

Åklagarmyndigheten får 59 miljoner kronor i år och 80 miljoner kronor år 2009. Ekobrottsmyndigheten får 20 miljoner kronor 2009. Domstolverket får 35 miljoner kronor i år och 130 miljoner år 2009. Kriminalvården får 100 miljoner kronor 2009. Säkerhetspolisen får 100 miljoner kronor 2009 och Polisorganisationen får 20 miljoner kronor 2009.

Alliansregeringen satsar på ett dynamiskt näringsliv

Alliansregeringen vill ha ett innovativt och dynamiskt näringsliv. För att detta skall bli möjligt har regeringen sänkt de sociala avgifterna med 1 %, bolagsskatten har sänks från 28 till 26,3 % och de s.k. 3:12 reglerna har förbättrats. Den lägre bolagsskatten har lett till förbättrade förutsättningarna för att företagen vill investera och redovisa skattemässiga överskott i Sverige. De minskade socialavgifter minskar kostnadstrycket och företagen får därmed lättare att återinvestera i företaget eller nyanställa.

FRA-lagen som den ser ut i nuläget

FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att signalspana i kabel, alltså på internet- och telefontrafiken. Tidigare har FRA bara övervakat radiotrafiken. Spaningen får bara göras på information som passerar Sveriges gränser, men i dagens globaliserade värld gäller det här nästan all datatrafik.

FRA ska inte syssla med polisverksamhet. Signalspaningen får bara ske för att kartlägga ”yttre hot” mot Sverige, till exempel terrorism, spridning av massförstörelsevapen och internationell kriminalitet. Regeringen ska tillsätta en kommitté som följer verksamheten ur ett integritetsskyddsperspektiv och ett integritetsskyddsråd inrättas inom FRA. Även Datainspektionen ska följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsperspektiv. Under hösten ska regeringen presentera ett antal tillägg för att förbättra integritetssskyddet. Den ska ut på remiss och klubbas förmodligen i riksdagen i december. Lagen träder i kraft den 1 januari 2009, men blir verklighet först den 1 oktober 2009 när FRA får tillgång till trafiken från internet- och teleoperatörerna.

Alliansregeringen presenterar halvtidsbudgeten

Årets budgetproposition har underrubriken "Fler i arbete - tryggad välfärd" och ska debatteras på måndag förmiddag. Redan i augusti månad aviserade Alliansregeringen att budgeten för nästa år kommer att innehålla tre större reformpaket;

Jobb och företagande där regeringen tidigt har aviserat en satsning på totalt 16 miljarder kronor. De pengarna skall bl.a. ge en rad regelförenklingar och avgiftssänkningar för företag samt sänkta löntagarskatter. Reformpaketet för framtidssatsningar kommer enligt regeringen att märkas på många områden. Här handlar det bl.a. om infrastruktsatsningar och åtgärder inom klimat och energiområdet. Välfärdsreformen är den tredje stora satningen, där man satsar 200 miljoner till bl.a. en värdig äldreomsorg och en miljard till kortare vårdköer.

Alliansregeringen sätter full fart i andra halvleken

Det hela började med att Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgiften med 1 % och sedan sänktes bolagsskatten från 28 % till 26, 3 %. Sedan kom i snabb följd ytterligare åtgärder som sänkt skatt på arbetsinkomster, vilket följdes av sänkt skatt för pensionärer med 2 300 - 3 500 kr/ år, för dem som har lägst pension. En miljard kronor satsades på ett bättre vårdgaranti och hela 2,4 miljarder kronor på extra forskning under 2009. Man satsade vidare på en utökad yrkesutbildning och en särskild psykiatrisatsning gjorde på 650 miljoner årligen fram till år 2011.

Regeringen lade sedan fram ett klimat- och energipaket, där tre miljarder kronor satsas under lika många år. Bland annat ska riktade satsningar göras för att få ny svensk engergiteknik att bli mer kommersiellt gångbar. Det kan t.ex. handla om demonstrationsanläggningar för den andra generationens biodrivmedel. Regeringen satsar även på en lång rad av infrastrukturförbättringar, både på vägar och järnvägar - totalkostnad 7,6 miljarder. Militärförbanden kommer också att få ökade resurser och nivån kommer stegvis att öka till den nivå som år 2011 är cirka 2,2 miljarder kronor högre än 2006.

Regeringen föreslår sänkt skatt för de som jobbar – det s.k. tredje steget

Regeringen kommer att föreslå sammanlagt 15 miljarder i skattesänkningar, det s.k. ”tredje steget” för de som jobbar. Detta kommer statsminister Fredrik Reinfeldt idag att delge som en av huvudpunkterna i regeringsförklaringen. Skattesänkningen är främst riktad till låg- och medelinkomsttagare. Den ger i snitt 225 kr mer per månad efter skatt och som mest 250 kr. Skattesänkningen – ”det tredje steget” träder i kraft den 1 januari 2009.

Otillräckliga höjningar av pensionerna för de sämst ställda - med Garantipension

Alliansregeringen har nyligen höjt pensionerna för de sämst ställda. Tyvärr har det visat sig att pensionärer med enbart garantipension, med en redan dålig ekonomi har gått back totalt med 50 kr i månaden trots den nyligen gjorda höjningen. Stigande inflation, höjda livsmedel- och energipriser har lett till detta. Dessutom får inte pensionärerna del av de skattesänkningar som gjorts på arbete. Eftersom pensionärerna har arbetat ett helt liv och därmed, i stort gjort rätt för sig borde även denna grupp få del av dessa skattesänkningar.

Alliansregeringen beslutar om handlingsplan mot våld

Regeringen har i dag beslutat om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Handlingsplanen omfattar 56 åtgärder inom sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper. Regeringen satsar drygt 800 miljoner kronor under mandatperioden för att genomföra handlingsplanen. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och en akut jämställdhetsfråga.

Exempel på åtgärder; Socialtjänsten kvalitetssäkras, utvecklas och tillsynen skärps. Stödet till bland andra kvinno- och brottsoffer-jourerna ökar. Regeringen avser att under 2008 tillsätta en utredning för att utvärdera tillämpningen av sexualbrottslagstiftningen. Polisens arbete mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterade brott samt våld i samkönade relationer intensifieras. Samtliga män som har dömts för våld i nära relationer eller sexualbrott ska erbjudas adekvat programverksamhet inom kriminalvården. Insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter och förstärks. Skolpersonal kommer att utbildas om hedersproblematiken. Ungdomsstyrelsen kommer att få i uppdrag att utreda förekomsten av arrangerade äktenskap som sker mot en persons vilja.

Alliansregeringen satsar tio miljarder till vägar och järnvägar

Regeringens satsningar på infrastruktur visar en regering som prioriterar och finansierar infrastruktur. Under 2009 och 2010 kommer regeringen satsa 10 miljarder kronor på att åstadkomma förbättringar för pendlare och transportberoende företagare. Satsningen omfattar projekt i hela landet. Närtidssatsningen sker dels genom den förstärkning om drygt 1 miljard kronor per år som gjordes i och med budgetpropositionen för 2008 , dels genom att regeringen nu tillför ytterligare nära 8 miljarder kronor till infrastrukturen under 2009 och 2010.

Satsningen är den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition och kommer åstadkomma förbättringar i hela landet för pendlare och transportberoende företagare. Närtidssatsningen är extrasatsningar på infrastruktur. I ordinarie plan ligger ytterligare 14 miljarder på väg och järnväg. Med denna satsning på förbättrad infrastruktur skapar vi förutsättningar för jobb och företagande i hela landet, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson

Migrationspolitiken och arbetsmarknadspolitiken behöver förbättras

Det borde vara en självklarhet att asylsökande ska anvisas bostadsort där det finns arbete. Det är inte rimligt att någon skall anvisas och leva på bidrag. Jobblinjen är Alliansregeringens käpphäst – den linjen skall man inte överge, men det får inte gå så långt att man splittrar familjer bara för att någon i familjen till varje pris skall få ett arbete. Där går gränsen. Sedan måste det ju finnas rimliga villkor för arbetslösa, sjuka och människor som arbetar deltid. Att enbart kunna stämpla upp till en heltid under max 75 dagar är inte rimligt. Detta kommer på ett speciellt sätt att drabba kvinnorna som i större utsträckning arbetar deltid än männen.

De sociala ersättningarna minskar under Alliansregeringen

Nästan en miljon svenskar försörjs genom olika sociala ersättningar och bidrag. Det visar SCB i ny statistik. Under 2007 var det 903.928 så kallade helårspersoner som fick sin försörjning genom allmänna medel och det var en minskning med knappt tolv procent jämfört med år 2006.

Alliansregeringen satsar 3 miljarder i ett klimat- och energipaket för 2009 – 2011

Regeringen satsar 3 miljarder i ett klimat- och energipaket för 2009 – 2011. Sverige ska fortsätta att markera internationellt ledarskap i klimatfrågan, sa statsminister Fredrik Reinfeldt, m, när han presenterade klimatsatsningen i budgeten. Han påpekade att det är viktigt inte minst inför EU-toppmötet i oktober då EU-länderna ska diskutera vilka nationella mål för minska utsläpp av koldioxid de ska ta på sig. Det är också viktigt enligt Reinfeldt att ge stöd till den fattiga delen av världen för att få u-länderna att ansluta sig till ett nytt globalt klimatavtal.

Förutom klimatpaketet avsätts under 2009 – 2011 fyra miljarder kronor ur den ordinarie biståndsbudgeten till ”klimatbistånd” som handlar om att hjälpa u-länderna att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter t.ex. översvämningar. I klimatpaketet skall sedan 680 miljoner användas för klimatinvesteringar utomlands. Här handlar det t.ex. om att bidra till demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel. Pengar går också till att stödja spridning av energiteknik som solceller och biogas.

En del i klimatpaketet ska användas för att anpassa Sverige till klimatförändringarnas effekter. Bland annat ska möjligheterna att tappa ur vatten ur Vänern via Göta älv undersökas. Regeringen funderar även över förändringar av skatter för att gynna miljövänliga bilar. Grundtanken är att de ska bli dyrare att släppa ut koldioxid och förstöra klimatet säger miljöminister Andreas Carlgren, men någon höjd skatt på bensin är inte aktuell i nuläget.

Alliansregeringen ger höjda statsbidrag och sänker arbetsgivaravgiften med 1 %

De sänkta arbetsgivaravgifterna och det höjda statsbidraget ger mer pengar till Sveriges landsting och kommuner. Bara i Gävleborg kan det hårt pressade landstinget se fram emot ett tillskott på 29 miljoner redan nästa år. Tillsammans med de specialdestinerade statsbidraget innebär detta en inkomstförstärkning på totalt 48 miljoner för år 2009.

Se man sedan på totaleffekten för Länet och Gävle Kommun p.g.a. regeringens åtgärder (sänkta arbetsgivaravgifter, införande av kommunala fastighetsavgifter och specialdestinerade bidrag) år 2009 får Gävleborgs Läns Landsting som sagt totalt 48 miljoner i inkomstförstärkning och Gävle Kommun får hela 42 miljoner i inkomstförstärkning. Till detta kommer en inkomstförstärkning för Sandvikens Kommun med 17 miljoner, Hofors med 4,6 miljoner och Ockelbo med 2,7 miljoner kronor.

Kömiljarden från Alliansregeringen ger kortare vårdköer

Vi Kristdemokrater och Alliansregeringen vill forma en sjukvård med patienterna i behandlingsrummen och inte i väntrummen, en vård utan vårdköer. Socialminister Göran Hägglunds initiativ till en ”kömiljard” som sätter fokus på långsiktiga och hållbara lösningar för att göra vården tillgänglig är ett mycket efterlängtat och välkommet besked. I många landsting lever man idag inte upp till vårdgarantin. Trots garantin och andra tillgänglighetssatsningar består patientköerna.

I de sämst fungerande landstingen får hälften av patienterna vänta längre på sin behandling än vad vårdgarantin föreskriver. Detta är inte acceptabelt. Att vårdgarantin inte uppfylls skapar också onödigt lidande för enskilda människor. Bristerna vi ser leder också till att onödiga resurser läggs på förlängda sjukskrivningar och svårare och dyrare behandlingar ju längre patienten får vänta. Göran Hägglund inbjuder därför Sveriges Kommuner och Landsting till dialog om hur kömiljarden skall användas och hur uppföljningen ska ske. Pengarna kommer nämligen att fördelas enbart till de landsting som visar bestående goda resultat när det gäller att uppfylla vårdgarantin.

De sämst ställde pensionärerna får del av Sveriges goda ekonomi

Kristdemokraternas ihärdiga arbete för pensionärerna bär nu äntligen frukt. Regeringen föreslår en skattelättnad för pensionärer med ingen eller låg inkomstpension på 2 300 – 3 500 kronor. Med vår goda ekonomiska utveckling har pensionerna räknats upp automatiskt. Men det finns en grupp som inte riktigt har hängt med och det är de sämst ställda pensionärerna. Kristdemokraterna värnar särskilt om den här gruppen och det är mycket glädjande att det nu blir verklighet att ge dem ett särskilt ekonomiskt tillskott, samtidigt som nästan alla pensionärer får en höjning av sin pension.

Drygt 90 procent av dem som den 1 januari har fyllt 65 år får en skattesänkning. För att skattesänkningen verkligen ska hamna i plånboken, ändras reglerna för äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg för pensionärer. Även förbehållsbeloppet höjs så att inkomstförstärkningen inte ska ätas upp av höjda avgifter till kommunen.

Ett förhöjt grundavdrag för dem som fyllt 65 år införs. Denna grupp behöver inte betala skatt på hela sin inkomst, utan bara på den del som blir kvar när man har räknat bort nuvarande grundavdrag plus det nya, förhöjda grundavdraget. Till detta ska även läggas en höjning av prisbasbeloppet. Det ger cirka 3 000 kronor ytterligare per år och sammantaget cirka 5 600 kronor per år för en garantipensionär. Det här är en satsning för trygghet och rättvisa. De som har de lägsta inkomsterna får behålla mest, vilket i hög grad gynnar kvinnor som ofta har många års oavlönat arbete i hemmet bakom sig.

Alliansregeringen satsar 2,7 miljarder år 2009 - 2011 på den psykiatriska vården

I dag presenterar partiledarna i Allians för Sverige huvuddragen i regeringens kommande satsning för att förbättra situationen för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Den psykiska hälsan är idag en allt viktigare del i människors upplevelse av välfärd och livskvalitet. Andelen människor som lider av allvarlig psykisk sjukdom tycks inte ha ökat under senare år, men andelen människor som upplever psykiska besvär ökar, framför allt bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna.

Under många år har behoven i psykiatrin varit eftersatta. Många människor har inte fått den psykiatriska vård och det stöd som de har varit i behov av. Därför har regeringen under 2007 och 2008 gjort insatser för att stärka psykiatrin och för att förbereda en mer genomgripande ambitionshöjning med start från 2009. Regeringen går nu vidare och föreslår ytterligare satsningar för att förbättra situationen för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa .

Totalt satsas 2,7 miljarder kronor under åren 2009-2011. Därutöver kommer satsningar att göras inom forskningsområdet. Den satsning som nu presenteras fokuserar särskilt på att förstärka den psykiatriska vården och omsorgen inom områden som meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, barn- och ungdomspsykiatrin, utbildning och kompetens för personal inom vård- och stödverksamheter, och kvalitetsutveckling.

Äntligen ! Sänkt skatt för pensionärerna !

I dag presenterade regeringen en överenskommelse inför höstens budgetproposition om förbättringar för de flesta av Sveriges pensionärer, bland annat genom sänkt skatt via höjt grundavdrag. Under sommaren har regeringen remitterat ett förslag till hur skatten kan sänkas framför allt för pensionärer med låg pension. Nu breddar och utökar regeringen förslaget. För att skattelättnaden ska komma fler pensionärer till del har remissförslaget byggts ut och omfattar nu drygt 90 procent av alla som vid årets ingång fyllt 65 år.

I det utvidgade förslaget sänks skatten vid inkomster upp till cirka 363 000 kronor. Det nya förslaget innebär en årlig skattelättnad för en pensionär med ingen eller låg inkomstpension på 2 300-3 500 kronor, beroende på bland annat kommunalskatt och ålder. Därtill höjs äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg till pensionärer så att personer som har sin försörjning via dessa system får del av förbättringen. Även förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen höjs till följd av förslaget. Totalt uppgår satsningen till cirka 2 miljarder kronor per år.

Miljöförstöring och överkonsumtion av kött hör ihop

Det grundläggande problemet med skogsskövling är den industriella köttproduktionen. Hela 70 % av den regnskogmark som människan skövlat används idag för bete till köttdjur och stora arealer används för odling av djurfoder. I framtiden kommer detta problem att fullständigt explodera, när bl.a. Kina kommer att öka sin köttkonsumtion och lägga sig på västvärldens nivå. Detta kommer att leda till att världens regnskogar skövlas i rekordtakt med allvarliga klimatkonsekvenser i släptåget.

Vi måste alltså minska köttkonsumtionen i västvärlden och försöka minska den kraftigt ökade köttkonsumtionen i länder som t.ex. Kina. Detta är en mycket viktig åtgärd för att stoppa utsläppen av koldioxid. Jordbruksministern Eskil Erlandsson måste beakta detta i de internationella klimatförhandlingarna. Information behöver även ges i Sverige för att minska konsumtionen av nötkött för miljöns skull. Den globala köttproduktionen bidrag till de globala koldioxidutsläppen är hela 20 %.

Kristdemokratisk feminism

Ordet feminism är laddat idag. Många människor blir kristiska bara dom hör ordet. I svenska akademins ordlista beskrivs feminism som en rörelse för kvinnors jämställdhet med män. Kristdemokraten Per Landgren skrev i den Kristdemokratiska idéinstitutets tidsskrift 2004: "När feminism avgränsas som kampen för alla kvinnors rätt att förverkliga grundläggande fri- och rättigheter, och när detta sker med respekt för mänskliga relationer och naturliga gemenskaper och med insikten, att också män delar denna rätt, då är även Kristdemokratin feministisk." (Landgren ur Civitas skrift Feminism och kristdemokrati, s 77, Stockholm 2004).

Människans okränkbara och lika värde är kristdemokratins kärnprincip. Utifrån denna princip kan den feministiska hållningen, att kvinnor ska ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som män har, sägas vara en självklarhet. Det räcker alltså att skriva under på människovärdesprincipen för att kunna kalla sig feminist. Den kristdemokratiska personalismen går ut på att varje människa måste betraktas som en unik individ som samtidigt har ett stort behov av gemenskap med andra för att kunna utvecklas.

I det kristdemokratiska principprogrammet kan man läsa: "Jämställdhet är att båda könen får makt över sina liv, makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål." "Det är en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som försvårar och förhindrar jämställhet mellan kvinnor och män." "Förslag och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga konsekvensker för kvinnor och män." "För att jämställdhet ska uppnås är det viktigt att både mans- och kvinnorollerna förändras och att kvinnor och män delar ansvaret och det praktiska arbetet i hem, familj och samhälle." "Kvinnans ställning på arbetsmarknaden förbättras om vård och barn blir båda föräldrarnas självklara val." Kristdemokraterna har ett radikalt jämställdhetsprogram som kvinnoförbundet ställt sig bakom.

Tänk på miljön - se över din belysning på ditt företag !

Varje år använder Sverige 14 TWh el till belysning. Den avgörande delen, cirka 10 TWh, används i företag och offentlig verksamhet. Om alla dessa lokaler i Sverige skulle byta till modern belysning skulle vi kunna spara 4,2 TWh/ år. Det i sin tur innebär en sänkning av Europas koldioxcidutsläpp med 1,8 miljoner ton/ år. Förklaringen är att en 10 - 15 år gammal belysningsanläggning drar ofta fyra gånger så mycket energi som en ny. Hela 90 % av belysningens miljöpåverkan kommer från energiförbrukningen, medan tillverkning, transporter och återvinning endast utgör 10 %. Därför uppmanas företagare överallt i Sverige att minska koldioxcidutsläppen genom att byta ut sina gamla belysningsanläggningar och investera i nya energisnåla alternativ.

Etanolbilarna är knappast människovänliga !

Vi måste idag minska växthusgaserna – vår planet befinner sig i en kritisk situation. Det innebär bl.a. att vi behöver minska fordonstrafiken och få fram miljövänligare bilar. Dessa bilar måste bli betydligt bränslesnålare och vi behöver satsa oerhört mycket mera på järnvägen för tunga och långväga transporter. Idag är de miljövänliga bilarna populära, men tyvärr är t.ex. den första generationens etanol gjord av ätbara grödor och detta samtidigt som antalet kroniskt undernärda i världen stiger kraftigt.

Spannmålslagren är historiskt låga bland annat p.g.a. översvämningar och torka. Vi måste alltså fråga oss om det är rätt att använda mark- och vattenresurser för drivmedel till våra bilar istället för till matproduktion? Enligt FAO och FN beror de snabbt ökande matpriserna med ca 35 % på biobränsleproduktionen. Samtidigt bidrar befolkningsexplosionen till att vi måste odla 60 % mer mat år 2050. Den ekvationen går inte ihop!

Alliansregeringen satsar på yrkesutbildning

I höstens budget satsar Alliansregeringen 1,8 miljarder kronor under de kommande tre åren. Den största summan går till yrkesutbildningen inom komvux. Nu när konjunkturen viker är det rätt tid att satsa igen på komvux menar utbildningsministern Jan Björklund (fp). Han kritiserar samtidigt Komvux för att ha varit alldeles för teoretiskt inriktat. Yrkesutbildningar är mycket dyrare än kurser i engelska, svenska eller matematik. Därför behövs det ett särskilt statsbidrag. Bidraget kommer att räcka till mellan 5 000 och 10 000 heltidsplatser per år.