Nyfriskjobb och nystartsjobb i offentlig sektor

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 11.

Så kallade Nyfriskjobb är en förstärkt variant av nystartjobb, som ger möjligheten för arbetsgivare att dra av dubbla arbetsgivaravgifterna vid anställning av personer som under längre tid varit sjukskrivna. Att utvidga nystartjobben till vården kommer att gynna kvinnor och vara till stor nytta i vården och omsorgen.

Läsa - räkna - skriva - satsning

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 10.

En betydande satsning görs på att stärka möjligheterna att ge stöd till elever så att alla kan utveckla grundläggande färdigheter i främst grundskolans tidiga år. Detta liknar den satsning som kristdemokraterna lanserat under namnet "färdighetsgaranti".

Långtidssjuka undantas från förhöjd avgift

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 9.

Vårt arbete för att undanta långtidssjukskrivna har gett resultat. Från januari 2008 kommer vissa långtidssjukskrivna - nämnligen de som också är arbetslösa - att undantas från den förhöjda avgiften.

Kreditgarantier för förstagångsköpare av bostäder

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 8.

Från och med den 1 mars 2008 införs statliga kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till hushåll som köper sin första bostad. Den här frågan har under flera år drivits av Kristdemokraterna. De kan t.ex. handla om ungdomar som flyttar hemifrån eller personer nyanlända till Sverige, som efter att ha fått fast mark under fötterna vill köpa sin första bostad, exempelvis genom att delta i en bostadsrättsombildning.

Skapande skola - barnkultursatsning

Kristdemokratisk påverkan av Alliansregeringens budget - 7.

Regeringen föreslår en ny och långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Med detta genomförs en av kristdemokraterna länge driven reform. Barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan. Skapande skola-satsningen innebär att stimulandsmedel avsätts till kulturverksamheter och eget skapande för landets alla elever i grundskolans årskurser 7 - 9. Ett ny anslag inrättas på sammanlagt 55 miljoner kronor.

Civilkuragelag och ekobrottsmyndighet

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 6.

Regeringen har påbörjat den största satningen i modern tid på att göra hela Sverige till ett tryggt land att leva i, med fler poliser bland annat. För kristdemokraternas del förtjänar två saker att lyftas fram; att en effektiv ekobrottsbekämpning kommer att var en central fråga de närmaste åren och att nedläggningshotet mot Ekobrottsmyndigheten är undanröjt. Dessutom ska arbetet med utredning av möjligheterna till att införa en så kallad civilkuragelag inledas under 2008.

Krav på alkolås för att minska rattfylleriet

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 5.

Kristdemokraterna har lycktas få till stånd ett tydligt ställningstagande för ett mer offensivt utnyttjande av alkolås. I budgeten för 2008 konstateras att en utgångspunkt för det fortsatta arbetet mot rattfylleriet är att krav på alkolås ska ställas på rattfyllerister som får tillbaka sitt körkort. Vid sidan av det överväger regeringen ytterligare åtgärder för införandet av alkolås och annan teknik som hindrar påverkade förare i såväl privat som yrkesmässig trafik.

Stor satsning på folkhälsa

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 4.

Som aviserade i "Våpen" (den ekonomiska vårpropositionen) gör regeringen en förnyad satsning på alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. Det var en flerårssatsning på 260 miljoner per år. Till detta kommer nu nya medel - 115 miljoner per år - till folkhälsoarbetet. Socialdepartementet ska presentera en folkhälsopolitisk proposition under hösten. Den kommer att innehålla suicidprevention, tobaksprevention, insatser för att minska övervikt bland barn och föräldrastöd.

Jobbskatteavdragets andra steg - 10,8 miljarder kronor

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 3.

Det här är en viktig prioritering för Kristdemokraterna. det medför rejält förbättrade marginaler för framför all låg- och medelinkomsttagare och det innebär att vi möter kravet på ett ökat arbetsutbud med åtgärder. Den sammanlagda effekten blir att de flesta som jobbar heltid får behålla minst 1 000 kronor mer i månaden. Därmed har vi infriat ett viktigt löfte. Att förstärka jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen, eftersom det dels blir mer lönsamt att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna till arbete för dem som redan jobbar. Många människor och familjer har haft så små marginaler att de inte känt sig ha möjligheter att påverka sina liv, och än mindre bygga upp en buffert för att klara en oförutsedd utgift. Sänkta skatter på arbete ger därför större framtidstro.

Fastighetsskatten avskaffas från den 1 januari 2008

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 2.

Att avskaffa fastighetsskatten har drivits av Kristdemokraterna och innebär att boende slipper en löpande beskattning av sitt boende baserat på oförutsägbara taxeringsvärden. Nu blir det verklighet från 1 januari nästa år. Den modellen som nu införs har modifierats, men har kvar en tydlig kristdemokratisk anda: skatten ersätts av en låg kommunal avgift och viss höjning av reavinstskatten. Den maximala avgiften är högre ( 6 000 kronor) än vad Kristdemokraterna föreslog, men å andra sidan sänks avgiften mer (max 0,75 % av taxeringsvärdet) för de som har hus med lägre taxeringsvärden och reavinstskatten höjs bara i begränsda utsträckning (22 procent). Begränsningsregeln blir kvar för pensionärer för att ingen utsatt grupp ska drabbas av höjda kostnader till följd av reformen.

Vårdnadsbidrag införs från första juli 2008

Kristdemokratisk påverkan på Alliansregeringens budget - 1.

Vårdnadsbidraget innebär att kommuner får rätt att införa ett skattefritt bidrag - vårdnadsbidrag - på max 3 000 kronor per månad till föräldrar med barn från ett till tre år. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Bidraget ska trappas av mot nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg och det ska vara möjligt att kombinera vårdnadsbidrag med förvärvsarbete.

Alliansregeringens sjukförsäkringsreform

Idag är över en halv miljon svenskar förtidspensionerade och många lever på endast 64 procent av sin tidigare inkomst. Detta innebär såväl ett socialt som ett ekonomiskt utanförskap som vi måste göra allt för att bryta. Under de kommande tre åren genomför därför regeringen den största sjukförsäkringsreformen på 15 år. Regeringen satsar 3,4 miljarder kronor på en rehabiliteringsgaranti och på att förstärka företagshälsovården. Genom att sätta in tidiga insatser kan fler komma tillbaka till arbetslivet i någon form. Alla kanske inte kan jobba med samma sak, eller lika mycket, som man gjorde innan man blev sjuk men många kan göra något.

Höjning av bensinskatten från 1 jan 2008

Höjningen med 6 öre per kilo koldioxid innebär en höjning vid pump med 17,5 öre per liter bensin (inkl. moms). Till detta kommer ett gammalt riksdagsbeslut om indexuppräkning av energiskatterna som innebär 11,2 öre per liter bensin, totalt innebär det 29 öre per liter från och med 1 jan 2008.

För en bil som kör 1500 mil per år och drar 0,9 liter/mil i genomsnitt innebär det en ökad årlig kostnad på 391 kr, eller 32 kr per månad. Detta kan jämföras med att de flesta som arbetar får en skattelättnad på ca 1.000 kronor mer per månad om man lägger samman jobbskatteavdragen från 2007 och 2008.

Motsvarande höjning av skatten på diesel innebär 21 öre per liter plus indexuppräkningen på drygt 8 öre. Till detta kommer en omläggning av skatten på diesel som innebär en ytterligare höjning av skatten med 25 öre per liter. Totalt alltså drygt 55 öre per liter inklusive moms. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar föreslår regeringen att fordonsskatten för dieselbilar sänks med i genomsnitt 284 kr per bil och år.

Reseavdraget höjs med 50 öre per mil, till 18,50 kr per mil. Nivåhöjningen beräknas motsvara kostnadshöjningen till följd av höjd drivmedelsskatt. Resor till och från arbetet ska alltså inte påverkas negativt av den höjda miljörelaterade beskattningen. Höjningen av avdraget uppgår sammantaget till ca 140 miljoner kr per år. En betydande, och för landsbygden mycket viktig, satsning på vägnätet görs också i budgeten. Till detta kommer också den generella politiken med sänkt inkomstskatt genom det s.k. jobbavdraget.

Höjd bensinskatt är ingenting jag yvs över, säger Socialminister Göran Hägglund, men först den dag då Kristdemokraterna får egen majoritet i riksdagen kan vi utforma politiken själva. Något jag ser fram emot! Men tills dess måste vi förhandla med de andra partierna. Vi måste ta och ge. Så är det. Men när förslagen i budgeten får sjunka in är jag övertygad om att de allra flesta kommer att gilla helheten.

Regeringen satsar 115 miljoner på folkhälsa i budgeten

Regeringen föreslår i höstens budgetproposition att 115 miljoner kronor per år anslås 2008 - 2010 till folkhälsopolitiska åtgärder. Avsikten är att återkomma till riksdagen med en folkhälsopolitisk proposition. Regeringen kommer att peka ut politiska prioriteringar för de kommande tre åren och föreslå nya åtgärder, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.

Budgeten innehåller flera förslag för att förebygga ohälsa och stärka folkhälsopolitiken: Fortsatt restriktiv alkohol- och narkotikapolitik Regeringen anser att arbetet med att minska alkoholkonsumtionen och att stoppa missbruket av narkotika bör fortsätta. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Narkotika hotar individers hälsa, livskvalitet och trygghet. Regeringen fortsätter därför sina särskilda alkohol- och narkotikapolitiska satsningar, som omfattar drygt 258 miljoner kronor per år under 2008 - 2010.

Förebygga spridning av Hiv/aids. Budgeten för folkhälsopolitiken innehåller också pengar till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar med koppling till hiv/aids, till exempel sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar. Närmare 146 miljoner kronor går till sådana insatser.

Regeringen meddelar förändringar i fastighetsskatten

I onsdags presenterade Socialminister Göran Hägglund (Kristdemokraterna) och Finansminsiter Anders Borg (Moderaterna) den nya fastighetsskatten. Redan vid årsskiftet sänks skatten med åtta miljarder. Den 1 januari 2008 ersätts skatten helt med en begriplig och förutsägbar kommunal avgift på max 6 000 kronor per år, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet för fastigheten. Reavinstskatten höjs något, från dagens 20 till 22 procent. En utgångspunkt för regeringens förslag är att ingen ska betala mer i kommunal fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort i statlig fastighetsskatt enligt de regler som gällde före regeringens tillträde.

Kristdemokraterna är ett värde-konservativt mittenparti

Kristdemokraterna vill utgå i sin politik från ett jude/kristet tänkande där ordet respekt är utgångspunkten i det sociala livet. Den klassiska västerländska och svenska kulturtraditionen är vägledande. Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Begrepp som förvaltarskapstanken, försiktighetsprincipen, mållfullhetsprincipen, ofullkomlighetstanken, vikten av naturliga gemenskaper, subsidaritetsprincipen och försvaret av familjen som samhällets minsta grundsten är centrala inom Kristdemokratin. Samhället behöver också en värdegrund. Vi behöver värna om den privata äganderätten och värna om civilsamhället och den enskildes integritet. Vikten av en långsiktig helhetssyn liksom vikten av utbyte av erfarenheter mellan generationerna är även de centrala.

God moral och karaktär betonas starkt inom Kristdemokratin. En klar skiljelinje mellan rätt och fel behöver utmejslas och samtidigt eftersträva samförstånd istället för konfrontation. En balanserad maktfördelning är också viktigt liksom vikten av globalt samarbete för en bättre miljö. Det sociala ansvarstagandet är mycket starkt och marknadsekonomin är byggd på hederlighet och personligt ansvarstagande. Kristdemokraterna vill även värna monarkin. Man vill ha en effektiv brottsbekämpning, där man lyfter fram vikten av fria domstolar. Kristdemokraterna vill även ha ett starkt totalförsvar. När det gäller utbildningfrågorna är folkbildningen mycket viktig liksom vikten av akademisk frihet. Skolan har två huvuduppgifter; dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande; dels att fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Andra viktiga frågor är att det inte är en rättighet utan en möjlighet att få barn, barnen och familjens behov måste vara utgångspunkten i familjepolitiken.

Kristdemokraterna värnar äktenskapet mellan en man och en kvinna. Man är för ett narkotikafritt samhälle. Man ger stöd till tredje världen genom hjälp till självhjälp. Att uppmuntra och stödja företagare är en grundtanke. Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Vi har en förpliktelse gentemot kommande generationer att förvalta detta vitala arv. När det gäller skatte- och bidragssystemen måste dom utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras och bidragsberoendet motverkas. En alltför hög skattenivå driver människor ut ur landet och undergräver basen för företagande, arbete och offentlig verksamhet. Därför är Kristdemokraterna för skattesänkningar inom rimliga gränser utan att det social ansvarstagandet urholkas p.g.a. minskade skatteintäkter.

Alliansregeringen vill bryta utanförskapet

Idag är över en halv miljon svenskar förtidspensionerade och många lever på endast 64 procent av sin tidigare inkomst. Detta innebär såväl ett socialt som ett ekonomiskt utanförskap som vi måste göra allt för att bryta.

Under de kommande tre åren genomför därför Alliansregeringen den största sjukförsäkringsreformen på 15 år. Vi satsar 3,4 miljarder kronor på en rehabiliteringsgaranti säger Göran Häggglund och på att förstärka företagshälsovården. Genom att sätta in tidiga insatser kan fler komma tillbaka till arbetslivet i någon form. Alla kanske inte kan jobba med samma sak, eller lika mycket, som man gjorde innan man blev sjuk men många kan göra något.

Alliansregeringen inför nystartjobb i den offentliga sektorn

Vid årsskiftet infördes jobbmodellen som innebär att den som anställer en person som varit arbetslös i minst ett år slipper betala arbetsgivaravgift under lika lång tid som personen stått utanför arbetsmarknaden. Det har hittills gällt den privata sektorn, men i budgeten för år 2008 breddas regelverket till att även gälla den offentliga sektorn.

På så sätt hoppas statsministern Fredrik Reinfeldt att få in fler långtidsarbetslösa kvinnor i arbete igen, sade han i SVT:s "Rakt på med KG Bergström" på tisdagen. Hittills har ungefär 11 000 personer fått nystartjobb.

Läkarutbildningen byggs ut

Läkarutbildningen byggs ut med 60 platser nästa år, föreslår regeringen i den kommande budgetpropositionen. De 60 nya platserna fördelas på de sex universitet som har läkarutbildningen. Orsaken till utbyggnaden är den påtagliga läkarbristen i många landsting. Detta meddelades nyligen av Högskole.- och forskningsminister Lars Leijonborg och Socialminister Göran Hägglund i Upsala Nya Tidning.

Sammanfattning och analys av Regeringens sjukskrivningspaket

Rehabiliteringskedja med avstämning vid 3, 6 och 12 månader. Tidsbegränsad rätt till 80 % sjukpenning i högst tolv månader. Förlängd sjukpenning i som mest 18 månader med 75 % ersättning. Mer aktiv företagshälsovård. En rehabiliteringsgaranti införs. Tydligare riktlinjer för bedömning av arbetsförmåga. Skatterabatt till arbetsgivare som anställer långtidssjukskrivna. Inkomsten multipliceras med 0,97 istället för 0,989 vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Möjligheten att arbeta med vilande sjukersättning förlängs från tre månader till ett år. Sjukskrivningspaketet införs 1 juli 2008.

Målet med reformen är att minska antalet långtidssjukskrivningar. Fler måste få ett jobb. Här är utgångspunkten positiv. En nackdel är att regeringen vill sänka ersättningen för dem som har varit sjukskrivna i minst ett år från 80 % till 75 % av lönen. Sjuttiotusen personer som redan har det svårt kommer därmed att få mindre pengar att röra sig med. Regeringen sänker även den sjukpenninggrundande inkomsten, vilket gör att alla får sänkt sjukpenning med någon procent.

Förslaget innebär också att den som är sjukskriven efter 3 månader skall prövas för andra jobb på sin arbetsplats. Efter sex månader skall man sedan vara beredd att ta ett jobb var som helst på arbetsmarknaden. Sex månader är en orimligt kort tid för att ordna med rehabilitering särskilt när ansvaret faller nästan helt på den enskilde. Det borde istället vara arbetsgivaren och försäkringskassan i samverkan som tar det största ansvaret för rehabiliteringen av den sjuke, men inga sådana krav ställs på företagen. Satsningen på företagshälsovården är däremot mycket bra. Även de s.k. nyfriskjobben är intressanta, där personer som varit arbetslösa mer än ett år kan anställas av företag, som sedan slipper att betala arbetsgivaravgiften.

Arbetslösheten minskar snabbt !

Det är helt klart att den högkonjunktur vi just nu befinner oss i är en bidragande orsak till den minskade arbetslösheten, men den avgörande faktorn är trots allt Alliansregeringens politik.

Över 130 000 personer fler är sysselsatta idag jämfört med för ett år sedan. De flesta nya jobben är fasta. Antalet sysselsatta var i augusti 4 565 000 personer, en ökning med 131 000 personer jämfört med samma månad förra året, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån. Nästan 100 000 av den nya jobben är fasta anställningar. I augusti var 229 000 personer, 4,8 % av arbetskraften öppet arbetslösa. Sifforna för samma månad i fjol var 270 personer eller 5,7 %.

Äntligen ett vårdnadsbidrag !

I flera decennier har vi kristdemokrater kämpat för att öka familjers valfrihet genom ett vårdnadsbidrag. Därför var det med en oerhörd glädje som Göran Hägglund i tisdags kunde presentera att regeringen från och med den 1 juli 2008 kommer att ge alla kommuner möjlighet att införa ett vårdnadsbidrag. Vid samma datum sjösätts dessutom det andra steget i den familjepolitiska reformen, en jämställdhetsbonus.

Ett vårdnadsbidrag ger småbarnsföräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med sina barn, kanske genom att stanna hemma lite längre än vad föräldraförsäkringen medger eller genom att gå ner i arbetstid när barnen är små. För oss kristdemokrater är detta en viktig ideologisk fråga som handlar om barnens bästa och tilltron till familjens förmåga att fatta rationella beslut. Barn är olika, liksom familjer är olika, och en och samma omsorgsform passar inte alla. Därför ger vi nu föräldrarna ökade möjligheter att välja vilken barnomsorg som uppfyller just deras behov.

Att föräldrarna vet bättre än vi politiker vad som är bäst för sina egna barn borde vara en självklarhet. Men så är inte fallet. Motståndarna till att ge föräldrar makt över sin egen vardag är många. Mona Sahlin tycker att ett vårdnadsbidrag är omodernt och bakåtsträvande. Peter Eriksson menar att vi vill återinföra hemmafrun. Att vänsterpartister anser att det är ett dåligt förslag förvånar väl knappast någon. Vi kristdemokrater vurmar inte för något hemmafruideal. Men vi tycker att det är hög tid att överge förmyndarpolitiken och istället flytta beslutsmakten från oss politiker till föräldrarna. För att få fler föräldrar att dela föräldraförsäkringen mer jämlikt inför regeringen också en jämställdhetsbonus. Såväl barn som föräldrar gynnas av ett jämnare uttag, barnen får mer tid tillsammans med både pappa och mamma och föräldrarna kan dela på ansvaret för hem och barn. Det kommer förhoppningsvis också att motverka omotiverade löneskillnader och stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

Konsekvenserna av ett EU-anpassat supande

Efter det att Sverige gått med i EU har supandet ökat dramatiskt i Sverige. Vi har helt enkelt anpassat oss till situationen på kontinenten. Alkoholkonsumtionen är ju kopplad till tillgänglighet och pris. För att undvika kritik från EU har kvällsöppet och lördagsöppet införts på Systembolaget. Sedan tillåts nästan fri införsel av sprit från utlandet. Många gör idag s.k. spritresor och för släpvagnar och bilar fulla med sprit in i Sverige. Väl i Sverige florerar svarthandel bland mindre nogräknade personer och spriten förs vidare till bl.a. ungdomar.

Följderna av denna liberalisering ser vi mer och mer. Antalet dödsfall i alkoholrelaterade sjukdomar, misshandelfall och sjukskrivningsdagar har ökat kraftigt. Politiker som klagar på de höga sjukskrivningstalen borde skämmas. De har själv gjort sitt bästa för att höja den genom en alltmer liberal alkohollagstiftning. De senaste årtiondena har alkoholkonsumtionen ökat med 30 procent. Trots detta finns det nu tankar från alkoholimportörer och dagligvaruhandeln att öppna alkoholförsäljning i 8 000 livsmedels-butiker. OM detta någon gång i framtiden genomförs tror forskarna att alkoholkonsumtionen skulle öka med ytterligare 29 procent, antalet dödsfall i alkoholskador med 1500, antalet anmälda misshandelfall med 14 000 och antal sjukskrivningsdagar med 16 miljoner.

Tack och lov finns den idag få anhängare av en sådan fortsatt nedmontering av alkoholpolitiken. Men vi får ändå sätta upp en varningsflagg för alkohollobbyn och nitiska EU-byråkrater som försöker bryta ner Systembolagets monopol, genom att hänvisa till EU:s frihandelsregler.

Regeringens "Alliansens" familjepolitik

Alliansen för Sverige vill införa barnomsorgspeng, pedagogisk förskola, jämställdhetbonus och ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Vår bedömning är att familjernas valfrihet ökar, att jämställdheten förbättras och att både män och kvinnor ges starkare uppmuntran att arbeta. Vi avser att genomföra förslagen under mandatperioden efter sedvanlig beredning. Förslagen ska finansieras på ett ansvarsullt sätt.

Varje reform under den kommande mandatperioden kommer att prövas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning. Det måste inskärpas att utrymmet för ekonomiska reformer under den kommande mandatperioden är beroende av den ekonomíska utvecklingen och av hur många som kommer tillbaka i arbete. Det kan bli nödvändigt att skjuta på reformer om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än förväntat.

Uppmärksamma missbrukarbarnens situation !

En omfattande satsning inleds i dagarna för att uppmärksamma barn som far illa. På initiativ av Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson hålls en nationell konferensdag den 10 september med lokala program på 21 orter. Delar av programmet är satelitsänt från den konferens i Stockholm som inleds av Drottning Silvia tillsammans med folkhälsoministern.

Barn som växer upp i missbrukarhem löper fem gånger så stor risk att bli missbrukare. Att ge de här barnen stöd är ett centralt drogförebyggande arbete som måste fungera i varje kommun. Idag är det helt otillräckligt. Ett exempel på förbättringar kan vara att förbättra arbetet inom Socialtjänsten, hitta samarbetsformer mellan kommun och landsting och framförallt inrätta stöd- och samtalsgrupper för dessa barn.

Kristdemokraterna är ett mittenparti

I senaste numret av Kristdemokraten daterad den 31 augusti vill tolv kd-politiker att kristdemokraterna ska ta över de frågor och den plats som de anser att de "nya" moderaterna lämnar. Det gillas inte av andra Kristdemokrater och sorgligt vore det ju annars.

Kristdemokraterna ÄR ett mittenparti med ett tydligt socialt ansvarstagande och ett tydligt miljöansvarstagande. Vi Kristdemokrater vill hjälpa de svagaste grupperna i samhället så att även deras röst blir hörd. Skall vi stå kvar i vår Kristdemokratiska tradition kan vi aldrig röra oss åt höger. Istället skall vi göra allt som står i vår makt för att ett rättvist fördelningssystem skapas, där vi tar hänsyn tages till alla grupper i samhället.

Vi betonar liksom regeringen arbetslinjen, men det får aldrig gå ut över människor som råkar illa ut i livet. Arbetslöshetsförsäkringar och socialförsäkringssystemen måste vara generösa och ge människor en "ny" chans att åter komma in i arbetslivet, att klara ekonomin vid arbetslöshet och t.ex. få en sund och professionell hjälp till rehabilitering.

Alliansregeringens biståndspolitik

Fokusering är ett ledord för alliansregeringens biståndspolitik. 30 länder som år 2006 sammanlagt får 1,8 miljarder kronor i bilateralt bistånd (från stat till stat) kommer inte att kunna räkna med fortsatt stöd. Från ett samarbete idag med 63 länder vill alliansregeringen koncentrera detta bistånd till 33 länder.

Enskilda organisationer berörs inte av koncentrationen. De får jobba vidare med Sida-stöd till länder de prioriterar genom sina samarbetsparterns. Av de 30 länder som INTE kommer att få del av svenskt bilateralt bistånd är Ryssland största mottagaren (359 milj kr) följt av Nicaragua (244,6), Laos (174,8), Sri Lanka (151) och Honduras (137,9). Siffrorna gäller år 2006.

Tio länder från Asien försvinner som programländer, däribland Kina och Vietnamn. I Latinamerika försvinner sex länder, däribland Nicaragua och Honduras. Vilka exakta siffror som kommer att gälla för biståndet avslöjas när regeringen lämnar sitt budgetförslag till riksdagen den 20 september.