Kristdemokratisk alkoholpolitik

Idag kostar alkoholen 160 miljarder varje år för den svenska nationen. Om svensken i allmänhet istället kunde vara måttfull eller helst avstå från alkoholen helt skulle vi kunna reformera både vården, skolan och omsorgen. De sociala kostnaderna för vår spritkonsumtion motsvarar vad den svenska hälso- och sjukvården och det svenska försvaret kostar tillsammans.

I kristdemokraternas principprogram kan man läsa följande: Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att minimera alkoholskadorna genom en låg totalkonsumtion. Genom generella och särskilda åtgärder såsom information, en aktiv prispolitik, en restriktiv lagstiftning, åldersgräns för inköp och ett statligt försäljningsmonopol för alkohol skapas förutsättningar för att minska skadeverkningarna. I det förebyggande arbetet ska insatser för barn och ungdomar prioriteras. Så kallade vita zoner - det vill säga vissa situationer och perioder som är helt alkoholfria - ska stödjas. Kristdemokraterna vill återinföra låga införselkvoter i Sverige.

Den nuvarande regeringen vill istället sänka alkoholskatten detta trots att bara fyra av tio svenskar vill göra det enl. en nyligen gjord undersökning av Synovate Temo på beställning av Svenska Bryggarföreningen. Sedan förra valet för fyra år sedan har gränserna för handeln med alkohol rivits ned, allt i sann EU-anda. Denna drog- och alkoholliberala s.k. "mellanstatliga" europeiska gemenskap kommer om allt fortgår som nu, att återföra Sverige till 1800-talets konsumtionsnivå. Redan nu är de sociala kostnaderna svindlande. I framtiden blir dom katastrofala om inget görs.

Många vuxna åker idag utomlands med släpkärra som man lastar full med EU-sprit som man sedan i många fall säljer vidare. Ungdomar är särskilt utsatta för frestelsen att köpa billig sprit. I Gefle Dagblad 2006-06-01 kan vi läsa att sex av tio ungdomar i Gävle har köpt smuggelsprit och de sjuka är att man inte tycker det är kriminellt. De sociala konsekvenserna blir förödande i framtiden, men Socialdemokraterna dom vill sänka alkoholskatten??? Bara denna hållning borde göra dig som läser detta benägen att lämna Socialdemokraterna för ett bättre alternativ.

Sanningsenlig eller inte är frågan?

LO driver just nu en intensiv valkampanj med stora annonser och affischer runt om i Sverige. Ofta handlar budskapet om att den borgerliga Alliansen vill försämra det för dom sämst ställda. Citat: "Borgarna kallar sjuka för smitare och vill minska både a-kassa och sjukersättning." Sedan följs ofta dessa vinklade påståenden med orden: "Jag har inte råd med en borgerlig regering".

Frågan är nu om det ligger något i detta eller inte? I Bankeryd tog visserligen beslut om vissa försämringar i bl.a. a-kassan, men dessa förslag togs sedan tillbaka, men själva poängen missade Socialdemokraterna helt, nämnligen den att det skall löna sig att arbeta framför att gå på bidrag. Kristdemokratisk politik vill inte försämra för dom sämst ställda i landet. Istället kommer låginkomsttagarna att totalt få klart förbättrade ekonomiska förutsättningar med Kristdemokratisk politik.

Låginkomsttagarna kommer att få sänkt skatt på sina inkomster och de kommer att tjäna på avskaffad fastighetsskatt, vilket även gäller hyresgäster och bostadsrättsägare. Till detta tillkommer barndagar och kommunalt vårdnadsbidrag för barnfamiljerna. Här kan man istället tala om att man inte har råd med en Socialdemokratisk regering.

Kursändring i Mellanösternpolitiken?

Socialdemokraterna sa i dagarna ja till Hamas och nej till militärövning tillsammans med Israel, i Italien. Förra året deltog Sverige däremot i en internationell övning i Kanada, där israeliskt flyg var med. Detta kan man tolka som en kursändring i svensk mellanösternpolitik. För fem år sedan hade Sverige ordförandeskapet i EU. Där markerade Göran Persson att han stod för en annan uppfattning när det gällde Israel än vad hans företrädare gjort. Ett exempel på det var när FN skulle anta ett uttalande som fördömde Israels agerande mot den "andra intifadan". Sverige lade då ner sin röst. En tydlig skillnad mot att tidigare ha röstat för världssamfundets fördömanden mot Israel. En ledare i Norrländska Socialdemokraten menade att omsvängningen till en mer Israelvänlig hållning var ett verk av Persson själv och att det saknade stöd i det Socialdemokratiska partiet. Den tidigare utrikesministern Sten Andersson kritiserade öppet sin partichef, som i förstamajtalet i Helsingborg sa att statsministern var djupt okunnig.

Man kan nu fråga sig vem i regeringen som är ansvarig för beslutet att inte delta i flygövningen i Italien? När sedan Göran Persson inför sin japanska kollega säger att Sverige inte ger något visum till Hamasledare och någon timme senare beviljar Schengen-visum blir man verkligen konfunderad. Nu är frågan den om Sverige har svängt om sin mellanösternpolitik igen eller inte och vem har utövat påtryckningar som leder till att det ser ut som om man överger Göran Persson tidigare hållning och återinför den gamla Palmepolitiken?

Revidera och uppgradera de alkoholpolitiska programmen i landstingen

År 1994 trädde en helt ny alkohollag (1994:1738) i kraft. Genom den nya lagen anpassades den svenska alkohollagstiftningen till de EU-regler som Sverige accepterat. Därefter har den svenska alkohollagstiftningen genom riksdagsbeslut blivit föremål för ett flertal ändringar och kompletteringar. Idag, elva år senare, kan vi konstatera att vi inte varit särskilt framgångsrika. Istället för att sänka alkoholkonsumtionen har den ökat dramatiskt de senaste åren. 1994 beräknades alkoholens samhällskostnad till 100 miljarder kronor. Idag har den ökat till 160 miljarder, vilket i princip motsvarar vad den svenska hälso- och sjukvården och det svenska försvaret kostar tillsammans. De öppna gränserna med i princip fri införsel av alkohol i kombination med lådvinsförsäljning på systembolaget och en allt mer alkoholliberal inställning är viktiga orsaker till den svenska konsumtionsökningen.

Medan flera länder i Europa på ett mer aktivt sätt börjat använda prisinstrumentet och därigenom höjt skatten på alkohol diskuteras sänkta alkoholskatter i Sverige. Folkhälsoinstituten har dock beräknat att en sänkning av den svenska alkoholskatten, i enlighet med regeringens alkoholutredares förslag, skulle leda till en ökning av konsumtionen med 8%, vilket skulle resultera i ytterligare 1,9 miljoner sjukskrivningsdagar, 1.627 fler misshandelsfall samt 289 fler alkoholrelaterade dödsfall. I den svenska regeringens framlagda handlingsplaner för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet för perioden 2006-2010 sägs att det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken ska vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta kan aldrig uppnås med en sänkt alkoholskatt.

Alkoholkonsumtionen har ökat med 30 procent under Göran Perssons regeringstid. Följden har blivit ökade skador och tidigare alkoholdebut bland unga. Samtidigt har regeringen lagt sig platt för EU:s krav på höga införselkvoter. Regeringen bör därför ta strid i EG-domstolen för en sänkning av införselkvoterna för att kunna bevara höga alkoholskatter och Systembolagets monopol. Liv och hälsa är viktigare än fri rörlighet för alkohol. Den visionen saknas helt i socialdemokraternas europapolitik!

Kristdemokraterna vill utöka stödet till familjerna

I Gävle lever runt 10 % av barnen i fattiga familjer. De har dålig hälsa eller går ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Kristdemokraterna i Gävle vill därför inrätta s.k. familjestationer med samlat stöd för familjer med problem. Kristdemokraterna vill också att polisen ska få ett resurscentrum specialiserat för att utreda sexualbrott mot barn eftersom Gävleborgs län ligger illa till i den brottsstatistiken. Vi Kristdemokrater vill även höja barnbidraget, föräldraförsäkringsbeloppet och bostadsbidraget samt införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Alla dessa åtgärder syftar till att stärka kärnfamiljen som är själva grundstenen i vårt samhälle. Alla barn har rätt till en mamma och en pappa. I vår politik vill vi utgå från barnens bästa enl. FN:s barnkonvention.

Pensionärerna med de lägsta pensionerna

Kristdemokraterna vill höja garantipensionen för de 814 000 sämst ställda pensionärerna med 853 kronor per månad. Ett höjt grundavdrag ger därutöver 130 kronor i månaden i sänkt skatt för alla pensionärer. För de äldre som önskar arbeta efter fyllda 65 år inför Allians för Sverige ett dubbelt jobbavdrag som ger upp till 2000 kronor mer i månaden kvar efter skatt.

I Gävleborg bor det 54 777 personer som har fyllt 65 år. De allra flesta av dem har slutat jobba och får pension. Av Sveriges alla pensionärer är 815 400 garantipensionärer med mycket låga inkomster, som lägst 7 047 kronor per månad före skatt. Antalet garantipensionärer i Gävleborg uppskattas till 28 500 och 8 400 i Gävle.

Sänk bensinskatten nu!

När du tankar går 60 kronor på varje hundralapp i skatt. Detta betyder att en svensk genomsnittsbilist betalar 9 000 kronor i skatt per år. Göran Persson säger att han inte märkt att svenska folket klagar på bensinpriset. Vilken värld lever han i?

Kristdemokraterna tycker att dagens bensinskatt är orimlig. Den slår hårt mot vanligt folk som inte bor direkt vid en tunnelbana, speciellt barnfamiljer med redan knackig ekonomi. Därför vill vi halvera momsen på bensin, vilket med dagens nivå skulle innebära att priset sjunker med 1.30 kronor per liter.

Gävleborgs kommuner bakåt i stort i Svenskt Näringslivs ranking

De flesta av Gävleborgs kommuner fortsätter att tappa i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i våra kommuner. Sandviken tappar 54 placeringar, Söderhamn 50 och Gävle 15 för att nämna några. Vi har stora problem med för hög arbetslöshet och för få växande företag. En ljuspunkt är dock Ovanåker, som har ett starkt kristdemokratiskt inflytande, har förbättrat sig 29 placeringar sedan förra mätningen. Det säger Ragnwi Marcelind, riksdagsledamot och Lennart Sjögren, oppositionsråd i Gävle i ett pressmeddelande den 8 maj för kristdemokraterna, med anledning av Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat i Sveriges kommuner.

För sjätte året i rad genomför Svensk Näringsliv sin ranking. Det är oroande att se listan över Gävleborgs kommuner som samtliga, med två undantag, ligger på den sista halvan av listan. Medan många kommuner i de norra delarna av Sverige har förbättrat företagsklimatet och stärkt sina positioner har många av våra kommuner i Gävleborg gjort tvärtom. Företagsklimatet är viktigt. Gävleborg behöver fler som vågar starta nya företag och fler företag som vågar växa. Ett bra företagsklimat är en viktig förutsättning för att få ner den höga arbetslösheten i länet. En undersökning visar också på att ett gott företagsklimat och förtroende för demokratin går hand i hand. Satsningar på bättre förutsättningar för företagen kommer också alla kommunmedborgare till del.

Vi Kristdemokrater har i vår budget åtskilliga satsningar för att förbättra företagsklimatet i Sverige som minskat regelkrångel, sänkt arbetsgivaravgift och så vidare. Nu måste även de styrande i våra kommuner inse vikten av satsningar på företagsklimatet och göra de förändringar som är nödvändiga, säger Ragnwi

Socialdemokraterna på kollissionskurs med näringslivet

Ja, nu har det hänt igen. Socialdemokraterna går till intensivt angrepp på näringslivet. Partiet säger sig vilja skapa världens bästa land för både barn och gamla, men gör allt för att motarbeta företagarna. Hur har man tänkt sig att finansiera "alla" vallöften med allt färre som arbetar? Valåret 1998 ville Persson ta Sverige till full sysselsättning. Det har han inte lyckats med. Valåret 2002 nämnde t.om. Persson både tillväxt och behovet av många "nya" företag. Detta har inte genomförts i praktisk politik. Valåret 2006 verkar det räcka att skrämmas med den borgerliga Alliansen. För nu är Sverige bäst i Europa? Faktum kvarstår att ca 1,5 miljoner svenskar idag står utanför arbetsmarknaden och av dom är ca 150.000 ungdomar, ändå går det så bra för Sverige.

En sund regering borde göra allt för att på bästa sätt samarbeta med näringslivet och ge företagen förutsättningar att växa och utvecklas maximalt. Istället gör Socialdemokraterna tvärtom. Genom en snårskog av regelverk och höga skatter försvårar man för företagen att anställa. Nu senast med förslaget om rätt till heltid, vilket ökar arbetslösheten ändå mer. Till detta går ledande socialdemokrater i valrörelsen inledande skeende öppet ut och kritiserar näringslivet. LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin angriper Ericssons och Scanias vd, två näringslivsföreträdare som vågar uttala politiska åsikter. Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog kritiserar organisationen Svenskt Näringsliv och näringsministern Thomas Östros talade nu nyligen i Luleå under rubriken "Svenskt Näringsliv hotar Sveriges tillväxt" och finansministern Pär Nuder går även han till hård attack mot Svenskt Näringsliv. Att Socialdemokraterna inte inser att dom behöver ha goda relationer till näringslivet är en gåta för mig. Hur skall vi kunna få ner arbetslösheten utan en mängd nya och framgångsrika företag? När sedan statsskulden vid årsskiftet 2005/2006 var hela 1.261,6 miljarder kronor kan man väl knappast säga att det går bra för Sverige? Till detta tillkommer nya lån som regeringen tar för att finansiera alla vallöften.