Vecka 22 ny gräns för när ett barn får begravas

Statistiken över spädbarnsdödligheten kommer att ändras framöver. Regeringen vill sänka gränsen för när ett barn får begravas från nuvarande vecka 28 till vecka 22. Från vecka 22 skall alltså ett dödfött barn bli registerat som dödfött och få gravplats i ändringsförslaget. Tidigare har alla som fötts döda före den 28:e graviditetsveckan varken fått personnummer eller gravplats, och föräldrar som velat begrava sina små har ofta fått kämpa för att så ska bli fallet. Redan 1976 lämnade WHO rekommendationen om att gränsen för när ett dödfött barn ska räknas som ett barn bör gå vid 22 veckor och de flesta länder har följt det rådet och nu är även Sverige på väg.

En av anledningarna som både Socialstyrelsen och Statens medicinsk-etiska råd, SMER, tidigare nämnt som skäl till att inte ändra det svenska synsättet, är den svenska abortlagstiftningen som innebär att det utvecklats en praxis att tillåta abort, efter ansökan hos Socialstyrelsen fram till vecka 22. De senaste åren har både Socialstyrelsen och SMER ändrat sig när det gäller tidsgränsen eftersom Socialstyrelsen redan idag inte beviljar abort av ett foster som anses vara livsdugligt.

Bra jobbat Regeringen - nu minskar stadsskulden snabbt !

Innan Alliansregeringen tillträdde 2006 låg statsskulden på drygt 1400 miljarder kronor. Sedan dess har Alliansregeringen till idag minskat ner skulden stadigt till 1069 miljarder kronor och målet är att minska den till ca 1009 miljarder år 2009. Så låg har stadsskulden inte varit sedan slutet på 1970-talet, 33 % respektive 30 % av BNP.

För närvarande håller kommun- och finansmarknadsministern Mats Odell, Kristdemokraterna på att att sälja ut ett antal statliga företag. Under mars månad kommer buden att bindas när det gäller bl.a. statliga Vin & Sprit. Den försäljningen kommer att inbringa minst 50 miljarder kronor och fler försäljningar är på gång under 2008. Under 2009 kommer statens andel i Telia Sonera att säljas ut. Försäljningarna av de statliga företagen frigör kapital för reformer och kapital för att minska stadsskulden än mer.

Alliansregeringen enades igår - Sverige minskar till år 2020 de inhemska utsläppen av växthusgaser med 30 %.

Minskningen med 30 % är mätt från 1990 års nivå. Till detta kommer målet att minska med cirka 8 % via åtgärder som el- och teknikexport som sänker utsläppen i andra länder. Här ingår också en ökad järnvägskapacitet med 50 %, utveckling av höghastighetståg mellan storstäderna, höjd drivmedelsskatt med 70 öre och kilometerskatt för lastbilar senast år 2011. Att transportsektorn står i centrum för åtgärderna är naturligt. Det är snart det enda område vi själva kan påverka när övriga ingår i EU:s gemensamma system för utsläppshandeln.

Och Sverige utmärker sig också för att ha en nästan koldioxidfri elproduktion och för att ha kommit långt med att ersätta fossila bränslen för uppvärmning. Färdriktningen är nu klar och alla sju partierna i riksdagen är överens om att utsläppen måste minska med hela 75 – 90 % fram till år 2050. Många svåra frågor återstår som ev. nya kärnkraftreaktorer. Alla är överens om att det måste till breda uppgörelser i framtiden inom energipolitiken.

Sfi-lyftet - bättre kvalitet och högre krav i sfi

- Kompetenshöjning för sfi-lärarna
- Nationella prov
- Tydligare mål i sfi
- Begränsa tiden i sfi till tre år

Goda språkkunskaper ökar i hög grad möjligheterna att få ett arbete, men Skolverkets statistik över sfi-undervisningen ger en nedslående bild: 60 procent av eleverna når inte målen. Därför satsar regeringen på ett sfi-lyft med sju åtgärder för att förbättra svenskundervisningen för invandrare (sfi). Tyngdpunkten ligger på kompetenshöjning för lärare, nationella prov, tydligare mål och begränsad tid i sfi.

- Statistiken är svårsmält. Hur kan en utbildning tillåtas fallera på detta sätt? Trots att bristerna är kända sedan länge vidtog den socialdemokratiska regeringen inga förändringar av betydelse, säger utbildningsminister Jan Björklund.

- För arbete och integration krävs kunskaper i svenska. Språkkunskaper ger egenmakt och ökar möjligheterna att få jobb och klara sin försörjning. Därför är sfi-lyftet ännu ett viktigt steg för att bryta utanförskapet, säger integrationsminister Nyamko Sabuni.

Fakta - Åtgärder i sfi-lyftet:
1. Nationella slutprov på samtliga studievägar.
2. Tydliga mål i kursplanen för sfi.
3. Begränsad tid i sfi.
4. Utvärdering av sfi.
5. Lärarlyft för sfi-lärare.
6. Förstärkt nationell inspektion.
7. Prestationsbaserad sfi-bonus.

Ekologiska fotavtryck

Vår livsstil lämnar avtryck i naturen. Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva.

För att räkna ut storleken på ett ekologiskt fotavtryck tittar man på landets yta och granskar landets användning av naturresurser. I snitt har varje människa i världen ett ekologiskt fotavtryck motsvarande ungefär två hektar (20 000 kvadratmeter). I den rika delan av världen gör vi av med enorma resurser genom att bland annat köra bil och äta importerad mat. Det gör att vårt ekologiska fotavtryck är i genomsnitt ungefär sju hektar per person. I Afrika är snittet 1,3 hektar per person. Sveriges ekologiska fotavtryck är drygt sju hektar per person och i USA är det tio. Ett fattigt land som Bangladesh har ett fotavtryck som inte är större än en 0,5 hektar.

Arbetslösheten i Gävleborgs forfarande högst i landet

Arbetslösheten i Gävleborgs län fortsätter att minska, men är tyvärr fortfarande högst i landet. Det visar Arbetsförmedlingens senaste rapport om läget på arbetsmarknaden. De nyanmälda jobben var nästan 50 % fler i slutet av januari än ett år tidigare. 7062 personer var öppet arbetslösa i länet. Det är drygt 2 000 mindre än i fjol. Cirka 10.500 personer var arbetslösa om man räknar med de som deltog i aktivitetsstöd i länet, vilket är 1 800 mindre än för ett år sedan.

Arbetslösheten i åldrarna 16 - 64 var 5,9 %. I riket var motsvarande siffra 3,9 %. Siffrorna för hela landet visar att antalet nyanmälda platser minskar vilket visar att högkonjunkturen passerats och att efterfrågan på arbetskraft viker nedåt. I Gävle Kommun som hade högst arbetslöshet av kommunerna i länet låg siffran på 6,5 %.

Regeringen drar tillbaka sitt förslag om en takregel för privata sjukförsäkringar

Regeringen tänker alltså inte längre införa den takregel som gör att ingen kan få mer än 75 % i sjukersättning efter ett års sjukskrivning (tidigare 80 %), oavsett om man har en privat eller gruppvis tilläggsförsäkring.

Idag är finansmarknadsministern Mats Odell Kristdemokraterna glad. Han har försökt få regeringen att ta tillbaka förslaget sedan i höstas. Förslaget hade om det genomförts drabbat t.ex. en grupptilläggsförsäkring som AFA. Tilläggsförsäkringen motsvarar drygt 10 % på toppen av de 75 procenten som då hade stoppats. De flesta anställda har kollektivavtal som ger 10 % extra kompensation sjukdag 15-90. Vissa får också ersättning från dag 91-360. Reinfeldt försvarar tillbakadragandet av förslaget med att det är bättre att ha en lyssnande regering än en som aldrig viker sig. Fack och näringsliv berömmer idag regeringen för att ha lyssnat på kritiken.

Alliansregeringen måste ändra reglerna och avgifterna för A-kassan

Alliansregeringen pekade inför valet på att 700 000 personer stod utanför A-kassan trots att de via skattsedeln till 90 % bidrog till arbetslöshetsförsäkringens finansiering. Därför skulle a-kassan bli obligatorisk och de försäkrade skulle med egna avgifter finansiera en mycket större del av försäkringen. Redan 3 mån efter regeringsskiftet ändrades finansieringen av a-kassan. Egenavgifterna höjdes och differentierades efter arbetslöshetsnivån bland medlemmarna i de olika a-kassorna. Det var då människorna började gå ur a-kassan. Nu lite mer än ett år senare har cirka 11 % i medeltal lämnat kassorna. I efterhand kan man se att det inte var särskilt klokt av Arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin att genomföra avgiftförändringarna innan utredningen om obligatorisk a-kassa ens hade tillsatts.

Idag är det inte längre vattentäta skott mellan olika yrkesgrupper. Ta t.ex. akademikerna som har en gemensam a-kassa oberoende av branschtillhörighet. Deras avgifter är betydligt lägre än t.ex. Transport som har en högre arbetslöshet bland sina medlemmar. Både LO och TCO samtalar idag omkring möjligheten att slå ihop alla sin a-kassor till ”en enda.” Regeringen var överdrivet försiktig när den enades om att fackets huvudmannaskap skulle bestå till varje pris. Idag håller fackförbunden på att distansera sig från a-kassorna eftersom det inte längre är ett argument för fackmedlemskap. På ett år har cirka 400 000 personer lämna a-kassan som en direkt följd av regeringens politik. Det hade varit bättre att trots bristande utredningsunderlag infört en obligatorisk a-kassa från början. En sådan reform hade varit en god politisk investering särskilt idag när arbetsmarknaden viker nedåt.

Ett nyktert Sverige frigör 100.000.000.000 kr till välfärden

Visionen är ett samhälle, en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv.

Skall detta kunna ske måste vi öka kunskapen på alkoholområdet och få till stånd politiska beslut som minskar alkoholproblemen och förbättrar folkhälsan. Därför är viktiga mål i det alkohol- och narkotikapolitiska arbetet att behålla höga alkoholskatter i Sverige, att sänka införselkvoterna inom EU och att kommunerna ges instrument att bedriva en effektiv lokal alkoholpolitik. Varje svensk kommun behöver ett alkohol-politiskt program. I Gävle finns det ett sådant program, men det har inte reviderats sedan år 2004.

De senaste 10 åren har den svenska alkohol- och narkotikapolitiken genomgått stora förändringar. Alkoholkonsumtionen har ökat med cirka 30 %. De alkoholrelaterade skadorna har ökat. Svenskarna behöver dricka mindre – inte mer – om skadorna inte ska fortsätta öka. De kommunala åtgärderna för en restriktiv alkoholpolitik blir allt viktigare. I den av riksdagen beslutade Nationella Handlingsplanen framhålls det förebyggande arbetet på lokal nivå. Förebyggande insatser anses få bäst verkan när de anpassas efter lokala förhållanden och när besluten fattas nära dem som berörs. Kommunerna ansvarar sedan 1996 för hanteringen av tillstånd för att servera sprit, vin och starköl. Tillsammans med polisen utövar kommunerna den direkta tillsynen över hur serveringen sköts. De svarar även för tillsynen över detaljhandelsförsäljningen och serveringen av folköl. De alkohol- och drogpolitiska programmet utgör grunden för kommunens insatser för att förebygga, tidigt upptäckta och åtgärda alkoholproblem. Därför är det viktigt att det alkoholpolitiska programmet är aktuellt och tar hänsyn till de problem vi ser idag. För att programmet ska få önskad effekt behövs därför årliga avstämningar.

Nej tack till flummig Kristdemokratisk politik

Kristdemokraternas framtid kanske är hotad efter det mediadrev som förekommit den sista tiden, men det samhälle som överger etik, moral och konstruktivt samhällstänkande kan å andra sidan knappast ha någon framtid. Detta visar att Kristdemokratisk politik behövs. Vi Kristdemokrater hävdar envist våra centrala värderingar och principer som människovärdet, människokärlekens, respektens, den mänskliga gemenskapens princip samt familjen som en grundkärna i samhällsbygget.

Barn behöver en mamma och en pappa och i enlighet med FN:s barnkonvention måste vi se till barnens bästa och inget annat. Vi Kristdemokrater är inte för könsneutrala äktenskap. Sedan kan aldrig präster och pastorer i våra kyrkor påtvingas att viga personer av samma kön i en kyrka. Äktenskapet är ett unikt förbund enbart mellan två personer av olika kön och instiftat av Gud själv. I det förbundet talas det enbart om en man och en kvinna som tillsammans kan ingå ett äktenskapsförbund.

Kristdemokratiskt politik i EU

Nedan får du några exempel på EU-politik med Kristdemokratisk profil och i enlighet med mitt personliga synsätt.

1. Kristdemokraterna ska arbeta för att öka samarbetet inom EU för att minska giftutsläppen och övergödningen i Östersjön.

2. Kristdemokraterna ska arbeta för att samla Europaparlamentets verksamhet till en ort. Idag flyttar parlamentet mellan Bryssel och Strasbourg varje månad, vilket är oacceptabelt utnyttjande av skattemedel.

3. Kristdemokraterna ska främja utvecklandet av en fri världshandel och stödja utvecklingsländernas kompetens inom områdena för handelspolitik och export.

4. Kristdemokraterna ska arbeta för att öka inflytandet för de nationella parlamenten och våra folkvalda över kommissionen, detta genom att stärka subsidaritetsprincipens (att fatta beslut på lägsta möjliga nivå) tillämpning.

5. Kristdemokraterna ska arbeta för att inför ett europeiskt åklagarämbete för att bekämpa fusk med EU-medel coh brott mot EU:s ekonomiska intressen.

Europeiska Unionen

EU består av 27 medlemsländer. Tillsammans har de ungefär 493 miljoner invånare. Sex länder inledde 1952 ett samarbete som så småningom blev dagens EU.

Sverige är med och beslutar om hur EU ska arbeta och om vilka lagar som ska gälla i hela EU. Både riksdagen och regeringen deltar i processen. Europeiska kommisionen föreslår nya lagar. Regeringen diskuterar med riksdagen om vilken ståndpunkt Sverige ska ha. Den minister som ansvarar för ämnet deltar i ministerrådets möte, där besluten om nya lagar fattas. När en ny lag antas av EU kan det betyda att svenska lagar behöver ändras för att de ska stämma med EU:s. Riksdagen får då stifta nya lagar.

Europeiska rådet är namnet på de toppmöten EU:s stats- och regeringschefer håller ett par gånger om året. Vid dessa möten dras riktlinjer upp för det framtida samarbetet inom EU. Ministerrådet beslutar om nya lagar för EU. I vissa frågor beslutar ministerrådet självt. I andra beslut deltar även Europaparlamentet. I rådet ingår en minister från varje lands regering. Europaparlamentets ledamöter är folkvalda och 19 av dem har valts i Sverige. Parlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet om nya lagar, men i vissa frågor är parlamentet endast rådgivande. Europeiska Kommissionen föreslår nya lagar och kontrollerar att länderna följer lagarna. Kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsland. EG-domstolen avgör om ett medlemsland eller en EU-institution har brutit mot EU:s lagar. Den tolkar också hur lagarna ska tillämpas. Domstolen har en domare från varje medlemsland. Revisionsrätten granskar hur EU hanterar inkomster och utgifter. Den har en ledamot från varje medlemsland.

Femton av de 27 länderna har idag infört euro som valuta. Europeiska centralbanken har till uppgift att som främsta mål bekämpa inflation i dessa länder. Schengensamarbetet innebär att personkontrollerna mellan länderna har tagits bort och att människor därför kan röra sig fritt inom det som kallas Schengenområdet. Schengenländernas polis och rättsliga myndigheter samarbetar i vissa frågor.

Sverige blev medlem i EU 1995 och deltar i Schengensamarbetet, men vi har som ni vet inte infört euron som valuta.

Vill du veta mer om EU ...
Klicka här ! http://eu-upplysningen.se/
eller sänd mail till eu-upplysningen@riksdagen.se
Tel. 020 - 250 000

Du kan även studera vidare genom att gå till länken Europeiska Unionen till höger i bloggen under Links.

Foster ska bli barn i vecka 22 istället för vecka 28

Nu har regeringen sänt ut en lagrådsremiss med ett förslag på att Sverige ska anpassa sig till WHO och sänka gränsen för när foster ska räknas som barn från utgången av 28:e veckan till 22:a veckan. Det ger dödfödda barn rätt till begravning. Detta är en seger för många Kristdemokrater som aktivt drivit på denna utveckling under många år.

KIC – Kristdemokratiskt Internationellt Center

Sedan starten 1995 har Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) arbetat med demokratiska partier och politiker verksamma i diktaturer och nya demokratier världen över. Arbetet handlar om mer än att gilla demokrati – det handlar om att möjliggöra demokrati. Genom konkret stöd till de som vill och måste ta politiskt ansvar vill man utveckla demokratins viktigaste ingredienser; partier och politiker.

Genom anknytningen till Kristdemokraterna har KIC kunskap om politikens förutsättningar på såväl lokal som nationell nivå. Kunskap som ger dem en unik förståelse och förmåga att vara till hjälp och stöd – oavsett om det gäller oppositionen i Vitryssland, Ukraina, Moldavien, lokalpolitiker i Kenya eller demokratirörelsen på Kuba.

http://www.kicsweden.org/

Försämrad jämställdhet i Sabunis Sverige

Alliansregeringen med jämställdhetsminister Nyamko Sabuni försämrar diskrimineringslagen. Bara företag med fler än 25 anställda ska behöva göra jämställdhetsplaner. Idag går gränsen vid 10 anställda. Sedan skall planerna bara behöva göras vart tredje år. Idag görs de varje år. Även om beslutet till förändring minskar pappersarbetet för små företag är det olyckligt att jämnställdhetsarbetet försämras.